KOLLEKTIVAVTAL för bevakningsbranschen

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals
allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal.
Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga
kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen
leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet,
ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av
kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som
uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä
käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet
eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli
ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin
alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä
työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta
ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.

Underteckningsprotokoll

Plats          Undertecknas elektroniskt  

Tid             31.3.2023
                  (förhandlingsresultatet godkändes samma dag av parternas styrelser)    

1.      Förnyande av kollektivavtalet 

Man beslöt att förnya kollektivavtalet för bevakningsbranschen enligt det förhandlingsresultat som nåddes mellan förbunden den 30.3.2023.  

2.      Avtalsperiod 

1.4.2023–31.3.2025  

3.     Löneuppgörelse 

Lönejusteringar 2023

Lönerna och nivålönerna höjs från 1.6.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med 4,0 procent.

Arbetstidstilläggen (kvälls-, natt- och lördagstilläggen) höjs från 1.6.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med 4,0 procent.

Förtroendemannaersättningarna höjs från 1.6.2023 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med 4,0 procent.

Lönejusteringar 2024

Lönerna och nivålönerna höjs från 1.6.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med 2,0 procent.

Arbetstidstilläggen (kvälls-, natt- och lördagstilläggen) höjs från 1.6.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med 2,0 procent.

Förtroendemannaersättningarna höjs 1.6.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med 2,0 procent.

Kostnadseffekt på en procent till följd av tidpunkten för förhöjning av lönerna

Avtalet omfattar inget engångsbelopp, men en kostnadseffekt på en procent som höjer lönerna och motsvarar engångsbeloppet har beaktats genom tidigareläggningen av tidpunkterna för löneförhöjningarna. 

4.    Textändringar 

Skolningstillägg i 25 §

Namnet för yrkesexamen för vakt är ”yrkesexamen inom säkerhetsbranschen (yrkesexamen för vakt)”.

33 § Periodavbrott  

I paragrafen hänvisas till 20 § 3 mom. i arbetstidslagen. 

44 § Familjeledigheter  

Till arbetstagaren betalas för tiden för arbetstagarens lagstadgade graviditets- och adoptionsledighet lön för ordinarie arbetstid utan tillägg i högst 40 vardagar och för föräldraledigheten lön för ordinarie arbetstid utan tillägg i 36 vardagar. För att lön ska betalas förutsätts att anställningsförhållandet har fortgått minst sex månader utan avbrott innan ledigheten inleds.  

Som lön betalas

a)     skillnaden    mellan   lönen   och   graviditets-   eller                  föräldrapenningen      enligt sjukförsäkringslagen eller

b)     arbetsgivaren betalar lön och ansöker för egen del om graviditets-/föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. 

Arbetsgivaren beslutar om alternativ a) eller b) ska tillämpas. 

Om arbetstagaren inte har lämnat in de utredningar som FPA begärt och graviditets-/föräldrapenningen av den här anledningen inte betalas eller om den betalas till ett lägre belopp än normalt, minskar arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet med det belopp som blir obetalt. 

Barnets nedkomst

När arbetstagaren är frånvarande utöver den lagstadgade graviditets- eller föräldraledigheten beaktas sådan frånvaro inte som tid likställd med tid i arbete vid fastställandet av förmåner som är bundna till anställningstiden, såvida något annat inte föreskrivs i lag eller avtalats separat.

Övergångsbestämmelser

Bestämmelserna i 44 § iakttas från det att kollektivavtalet trätt i kraft på de arbetstagare för vilka man följer bestämmelserna i sjukförsäkringslagen som trädde i kraft 1.8.2022 och vars rätt till graviditets- eller föräldrapenning börjar 1.4.2023 eller senare. 

Om man för arbetstagaren följer de bestämmelser om familjeledigheter i sjukförsäkringslagen som var i kraft 31.7.2022 eller om rätten till graviditets- eller föräldraledighet började före 31.3.2023, iakttas i anställningsförhållandet de kollektivavtalsbestämmelser som var i kraft 31.3.2023 enligt 44 §.  

Om man för arbetstagaren följer de bestämmelser i sjukförsäkringslagen som varit i kraft efter 1.8.2022, avdras eventuella avlönade moderskaps-, faderskaps- och adoptionsledigheter enligt det kollektivavtal som var i kraft 31.3.2023 och som redan hållits från de avlönade ledigheterna enligt bestämmelserna om familjeledigheter i kollektivavtalet som trädde i kraft 1.4.2023. 

48 §  Utbildning och evenemang  

Arbetsgivaren kan utöver arbetstagarens periodarbetstid besluta om utbildning i kompletterande syfte samt i hantering av maskiner och säkerhet, eller i produktivitets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utbildningstillfällen eller andra tillfällen får omfatta högst 24 timmar per kalenderår. Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årliga arbetstiden som regleras i kollektivavtalet eller arbetsavtalet. Tiden räknas inte till ordinarie arbetstid vid beräkningen av övertidsarbete. För utbildnings- eller utvecklingstillfällen betalas enkel timlön.

5.      Arbetsgrupp 

Det tillsätts en arbetsgrupp som har i uppgift att under avtalsperioden följa upp och utvärdera hur lagstiftningsändringarna till följd av de åtgärder som den arbetsgrupp inrikesministeriet tillsatte den 27.1.2023 för att bedöma styrningen och övervakningen av och utbildningen för den privata säkerhetsbranschen (VN/2135/2023-SM-2) eventuellt föreslår i sin slutrapport och som senare eventuellt genomförs påverkar innehållet i kollektivavtalet. 

I arbetsgruppen granskas dessutom eventuella behov av att ändra 25 och 48 § i kollektivavtalet.    

Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta rf  
Tuomas Aarto                        Minna Ääri     

Servicefacket PAM rf  
Markku Saikkonen                  Anu Kähkönen

Kollektivavtal för bevakningsbranschen

1  §  Giltighetstid

1.4.2023–31.3.2025  

2  §  Tillämpningsområde

Detta kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållanden för arbetstagare vid företag som bedriver bevakningsverksamhet. Uppgifter, på vilka kollektivavtalet tillämpas anges i avsnittet för kravnivåer och uppgiftsgruppering (24 §). Utöver dessa tillämpas kollektivavtalet på ordningsövervakningsverksamhet, om det är fråga om att en ordningsvakt sätts in för att bistå polisen eller Gränsbevakningsväsendet (lag om privata säkerhetstjänster 28 §). 

3  §  Allmänna avtal som ska iakttas som en del av avtalet

• Allmänt avtal (TT–FFC) 4.6.1997, ändrat 10.5.2001 som bilaga till kollektivavtalet
• Semesterlöneavtal (EK–FFC) 21.3.2005 som bilaga till kollektivavtalet
• Avtal om uppsägningsskydd (TT–FFC) 10.5.2001 som bilaga till kollektivavtalet 

Anställningsförhållande

4  §  Arbetsavtal och arbetsledning

Arbetsgivaren anställer och säger upp arbetstagare och beslutar om arbetsledningen.

Arbetsavtalet ska upprättas skriftligen om någondera parten kräver det.
En arbetsavtalsmodell bifogas kollektivavtalet. 

I arbetsavtal för deltidsanställda ska framgå mängden regelbunden arbetstid (se 9 § i kollektivavtalet) eller inkallelsesätt till arbetet (t.ex. särskilt inkallade till arbete). 

En ny arbetstagare ska informeras om huvudförtroendeman, förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig samt skyddsombud. 

5  §  Introduktion i arbetet

En ny arbetstagare ska introduceras i arbetsplatsens förhållanden och arbetsuppgifter. Handledaren ska vara kunnig och utsedd på förhand.

6  §  Varning

En arbetstagare som får en varning som kan leda till arbetsavtalets upphörande har rätt att använda förtroendeman som biträde. 

Förbunden rekommenderar att företagets huvudförtroendeman får kännedom om en varning som getts till en arbetstagare. 

7 §  Uppsägning

Uppsägning ska ske skriftligen.   

8 §   Uppsägningstider

Uppsägning på arbetsgivarens initiativ:  

Uppsägning på arbetstagarens initiativ:  

Arbetskraftsreserv 

För tillfälliga arbetstagare för vilka ingen minimiarbetstid avtalats upphör arbetsavtalet om inget arbete utförts under tre perioder, om inget annat avtalats. 

Arbetstid

9 §  Periodarbete

Den ordinarie arbetstiden för arbetstagare med månadslön är 120 timmar per arbetsperiod på tre veckor.

Den ordinarie arbetstiden för två på varandra följande perioder är högst 240 timmar och den maximala ordinarie arbetstiden för en period är då 128 timmar (t.ex. period 1 arbetstid 112 timmar och period 2 arbetstid 128 timmar). En sådan organisering av arbetstiden ska anges i skiftschemat. 

Som arbetstagare med månadslön räknas även den vars ordinarie arbetstid under de nio senaste treveckorsperioderna varit i genomsnitt minst 112 h 30 min. Med arbete likställs även högst en månads frånvaro från arbetet på grund av 

• semester
• söckenhelg
• sjukdom eller olycksfall
• lagstadgad läkarundersökning
• sjukt barn eller
• skäl som nämns i 46 § i kollektivavtalet. 

En timavlönad är en deltidsanställd arbetstagare vars ordinarie arbetstid i genomsnitt är kortare än 112 h och 30 min. under en period på tre veckor. 

Arbetstid för deltidsarbete 

I arbetsavtal för deltidsanställda ska framgå mängden regelbunden arbetstid per treveckorsperiod. Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen kan avtala lokalt om införande av en utjämningsperiod. (51 §) 

Minimiarbetstiden för en deltidsanställd fastställs om någondera parten så kräver baserat på det genomsnittliga antalet timmar under de nio senaste treveckorsperioderna. Minimiarbetstiden behöver inte fastställas på nytt om den faktiska arbetstiden avviker i genomsnitt högst 8 timmar från minimiarbetstiden för en period på tre veckor enligt arbetsavtalet.

Granskningsperiod för maximal arbetstid 

Granskningsperioden för den maximala arbetstiden är 12 månader. 

Nattarbete

Flexibelt arbetstidssystem

Man kan lokalt komma överens med huvudförtroendemannen (51 §) om att ta en modell för flexibel arbetstid i bruk (bilaga 1 b).  

10 §  Skiftschema och arbetsskift

Upprättande

Skiftschemat ska upprättas för minst en arbetsperiod, som kan vara tre eller sex veckor, och ges till arbetstagarna senast två veckor innan perioden börjar. Arbetsgivare och arbetstagare kan lokalt och i enskilda fall avtala på annat sätt om uppgörande av arbetsskiftsförteckningen, men permanenta undantag avtalas mellan arbetsgivare, förtroendeman eller huvudförtroendeman, dock så att det ges för kännedom senast en vecka innan arbetsveckan inleds (51 §).  

Arbetsskiftets längd 

Arbetsskiftets längd är minst 5 och högst 12 timmar, om inget annat avtalas av grundad orsak. (51 §) 

Arbetsskiftet får inte börja eller sluta mellan kl. 24.00 och 06.00. Om man frångår detta, betalas en extra ersättning, t.ex. för beredskap, till och med närmaste tillåtna inlednings- eller avslutningstidpunkt. Lokalt kan annat avtalas. (51 §)

Avvikande arbetsskift 

Avvikande arbetsskift om högst 16 timmar kan användas exempelvis

• om skiftet annars skulle sluta vid en besvärlig tid på dygnet
• om en arbetsresa är exceptionellt lång
• om det råder tillfällig brist på väktare
• om man på så sätt kan göra den lediga tiden mellan skiften ändamålsenlig. 

Om varaktiga avvikelser avtalas med huvudförtroendemannen. (51 §) 

Tillfälliga avvikelser i särskilda fall med arbetstagarens samtycke. Avvikelse rapporteras till huvudförtroendemannen. Arbetstagaren får inte utan grund vägra arbete under avvikande arbetsskift.

11 §  Arbetsvecka

Arbetsveckan börjar på måndag klockan 00.00, om inget annat avtalas. (51 §) 

12 §  Uppskattad tid för distriktsbevakning

Vid distriktsbevakning meddelas arbetstagaren den tid som i normala fall åtgår vid varje bevakningsobjekt. 

Ändrade distrikt provkörs senast i samband med arbetsintroduktionen tillsammans med arbetstagaren eller en representant för arbetstagaren. 

13 §  Förflyttning mellan objekt

Vid förflyttning mellan olika objekt under ett skift räknas förflyttningstiden som arbetstid. Resekostnaderna ersätts i enlighet med 40 §. 

14 §  Beredskap och telefondirektiv

Överenskommelse måste göras om beredskap. Om beredskapsskyldigheten är långvarig ska skriftligt avtal upprättas om beredskapen. Beredskap ersätts med halv medeltimlön (MTL). 

När det i objekts- eller skiftchefens befattning som en kännetecknande del ingår skyldighet att under fritiden per telefon ge speciella förfaringsdirektiv, bör detta beaktas i väktarens lönesättning eller som ett separat tillägg enligt lokal överenskommelse. (51 §)

Vilotider

15 §  Dygnsvila

Vilotiden mellan två arbetsskift ska vara minst 10 timmar. Arbetsgivare och arbetstagare kan lokalt och i enskilda fall avtala på annat sätt om dygnsvilan, men permanenta undantag avtalas mellan arbetsgivare, förtroendeman eller huvudförtroendeman (51 §). Annars ska den förlorade vilotiden ersättas med lönen förhöjd med minst 50 procent. 

16 §  Veckoledighet

Arbetstagaren ska få en sammanhängande ledighet på 30 timmar en gång i veckan. Arbetsgivare och arbetstagare kan lokalt och i enskilda fall avtala på annat sätt om veckoledigheten, men permanenta undantag avtalas mellan arbetsgivare, förtroendeman eller huvudförtroendeman (51 §). 

Ledigheten per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt omfattar 30 timmar under en tidsperiod på 14 dygn. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar under en period på sju dagar. 

Veckovila anses uppfyllas även om veckovilan fördelas på två sjudagarsperioder så länge som den största delen av veckovilan förläggs till den sjudagarsperiod som veckovilan gäller. 

Ersättning för den tid som används till arbete under veckovilan (vila som man inte har fått) ska ges till arbetstagaren så snart som möjligt, dock inom tre månader efter att arbetet utförts genom att förkorta tjänstemannens ordinarie arbetstid med den tid som motsvarar den vilotid som han eller hon inte fått. Om ersättning för veckovila som man inte har fått kan man med arbetstagarens medgivande komma överens om på annat sätt genom att betala lön förhöjd med 100 % för den tiden. 

Med minst fyra (4) veckors mellanrum ges ett långt ledigt veckoslut från fredag klockan 18.00 till måndag klockan 06.00, om man inte avtalar lokalt om en lika lång sammanhängande vilotid som inleds på fredag (51 §). I ersättning för utebliven veckoledighet betalas timlön förhöjd med 50 procent för den del av det långa veckoslutet som inte är ledig. På arbetsgivarens begäran kan man i enskilda fall avtala på annat sätt om ett långt veckoslut. Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen kan även avtala om andra ändringar. (51 §) 

17 §  Vilotid under arbetsskift

Under arbetsskiftet ges en 20 minuters vilopaus, under vilken arbetstagaren får inta en måltid vid en för arbetet lämplig tidpunkt utan att lämna arbetsplatsen. Dessutom insamlas 2,5 minuters vilopaus per timma för den del av arbetsskiftet som överstiger åtta timmar. Arbetsgivare och arbetstagare kan lokalt och i enskilda fall avtala på annat sätt om förlängning av vilopausen och/eller möjlighet att lämna arbetsplatsen under vilopausen, men permanenta undantag avtalas mellan arbetsgivare, förtroendeman eller huvudförtroendeman (51 §). 

Vilotid vid värdetransporter 

En värdetransportör ska anvisas en avlönad rast på 30 minuter för varje arbetsperiod på 5 timmar 30 minuter. Rasten minskar inte på arbetstiden. Utöver denna intjänar en förare en rekreationspaus på 5,5 minuter per timme för den tid som överskrider 8 timmar. 

18 §  Återhämtningstid

I distriktsbevakning insamlas tre minuters återhämtningstid per arbetstimme. Återhämtningstiden ska hållas under arbetsskiftet. Återhämtningstiden bör inte hållas i början eller slutet av arbetsskiftet. 

19 §  Årsledighetssystem

Årsledighetssystemet gäller arbetstagare med månadslön. Ledighetssystemet gäller inte deltidsanställda arbetstagare.

Ledighet ackumuleras 13,25 timmar per kalendermånad. 

När anställningsförhållandet inleds eller när arbetstagaren övergår till årsledighetssystemet börjar ledighet ackumuleras från början av dem första fullständiga kalendermånaden. 

Ledighet ackumuleras inte för en kalendermånad, om arbetstagaren har en eller flera oavlönade frånvarodagar under perioden i fråga. Med oavlönade frånvarodagar avses dock inte karensdag och inte sådana dagar för vilka personen betalas ersättning för inkomstbortfall. 

En förutsättning för att få full ledighet är att arbetstagaren har en semester på högst 30 dagar och att arbetstagarens årliga arbetstid i övrigt endast förkortas av ledigheter enligt årsledighetssystemet. Att byta semesterpremien mot motsvarande ledig tid påverkar inte mängden ledighet. Av ledigheten minskas övriga än ovan nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga timmar eller dagar. 

Hur ledigheten ges 

Ledigheten beviljas före utgången av april månad följande år. I annat fall ersätts ledigheten utgående från MTL. Lokalt kan man avtala (51 §) om att bevilja ledighet också senare, överföra ledigheten till en arbetstidsbank eller att byta ledigheten mot en penningersättning enligt MTL (51 §). 

Tidpunkten för ledigheten bestäms av arbetsgivaren. Ledigheten markeras i den treveckorsperiod i skiftschemat under vilken den ska hållas. Den ordinarie arbetstiden under perioden som omfattar förkortningen förkortas med antalet timmar som ingår i förkortningen. Ledighet ges ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt (51 §). 

På förhand kan ledighet beviljas för högst 24 timmar eller genom lokala avtal (51 §) för högst 36 timmar.

Om sjuktid eller tid som avses i 46 § i kollektivavtalet infaller vid samma tidpunkt som tidigare anmäld ledighet, anses ledigheten vara använd.

Ledigheter får inte förläggas så att de överlappar med semestern eller någon annan frånvaro som är känd när arbetsskiftsförteckningen utarbetas. Ledighet kan dock placeras under midsommarsaftonen som äger rum i mitten av en semester. 

Outnyttjade ledigheter i slutet av anställningsförhållanden ersätts utgående från MTL. Ledigheter som beviljats i förskott kan dras av från slutlönen.

Ersättning för ledighet 

Ersättning för ledighet betalas enligt MTL. 

Inverkan på semestern 

Ledighet likställs med arbete som berättigar till semester. 

Lokalt kan man avtala tillsammans med huvudförtroendemannen eller förtroendemannen (51 §) om att ta i bruk ett årsledighetssystem enligt bilaga 1 a till KA.  

20 §  Söckenhelgsersättning för deltidsanställda

Söckenhelger är:

• trettondagen
• annandag påsk
• första maj
• Kristi himmelsfärdsdag
• midsommarafton
• självständighetsdagen
• julafton
• annandag jul 

Deltidsanställda som arbetar under söckenhelg betalas söckenhelgsersättning för högst åtta timmar enligt arbetsskiftet enligt MTL. 

21 §  Arbetstidsbank

Syftet med arbetstidsbanken är att stöda företagets produktivitet, konkurrenskraft och en flexibel användning av arbetstiden samt beakta arbetstagarnas individuella arbetstidsbehov. 

Om ibruktagandet av arbetstidsbankssystemet och detaljerna avtalas skriftligen mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen. 

I avtalet om ibruktagande av en arbetstidsbank ska åtminstone avtalas om: 

1. Vilka av företagets verksamhetsställen/objekt avtalet gäller.
2. Vem som berörs av avtalet. Avtalet kan gälla endast månadsavlönade och anställningsförhållanden som gäller tills vidare.
3. Vilka tids-/löneposter som kan flyttas till arbetstidsbanken. Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen avtalar om vilka tids- eller löneposter som kan flyttas till arbetstidsbanken. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan utifrån detta skriftligen avtala om de poster som kan flyttas till arbetstidsbanken.
4. Gränserna för att spara eller låna från arbetstidssaldot.
5. Det högsta antalet timmar för den ordinarie arbetstiden under en treveckorsperiod är 128 timmar. Utjämningsperioden för arbetstiden får vara högst fyra treveckorsperioder.
6. Underhållet av saldot i arbetstidsbanken (saldots synlighet).

Till arbetstidsbanken kan inte flyttas semester, sparad ledighet eller miljötillägg (kvälls-, natt- och lördagstillägg). Man kan avtala om att tilläggsdelen som betalas för söndagsarbete kan flyttas till arbetstidsbanken.

Tidpunkten för och omfattningen av ledighet som tas ut ur arbetstidsbanken avtalas mellan arbetstagare och arbetsgivare. Ledighet beviljas ett arbetsskift åt gången, om inget annat avtalas.

Man kan fritt komma överens om gränserna för sparande i arbetstidsbanken. Lånegränsen är maximalt 40 timmar.

Ledighet som sparats i arbetstidsbanken ska ges som ledighet under anställningstiden. Om arbetstagaren har innestående ledighet när anställningsförhållandet upphör, ersätts den i pengar. Ledighet som tagits ut på förhand dras av från slutsaldot.

Om arbetstagarens arbetsavtal har sagts upp på grund av en orsak som beror på arbetsgivaren och arbetstagaren har befriats från sin skyldighet att arbeta under hela uppsägningstiden, avdras från slutlönen inte den skuld som finns i arbetstidsbanken när arbetstagaren sägs upp.

Vid fastställande av semesterns längd, övertidsarbete och andra anställningsförmåner räknas de ledigheter som ges som tid likställd med tid i arbete.

Tidlön (grundlön) är den lönegrund utifrån vilken tid (timmar) sparas eller lånas ut. Skillnaden mellan MTL och grundlönen samt miljötillägg betalas i samband med den lönebetalningsperiod då löneposterna har tjänats in.

När en arbetstagare samtycker till att avbryta sin ledighet på uppmaning av arbetsgivaren under en ledighet som tas ut ur arbetstidsbanken, överförs ledigheten till saldot och för arbetet betalas lön förhöjd med minst 50 procent. Då betalas inte ersättning enligt 31 § i kollektivavtalet (Förlängning av arbetsskift och utryckningsarbete).

Om sjuktid eller tid som avses i 46 § i kollektivavtalet infaller vid samma tidpunkt som tidigare avtalad ledighet, anses ledigheten vara använd. Den del av sjuktiden som överskrider sju kalenderdagar överförs till saldot under förutsättning att anmälan om arbetsoförmågan har gjorts till arbetsgivaren utan dröjsmål.

Uppsägningsförfarande

Uppsägningstiden för ett avtal om arbetstidsbank samt arbetstid är tre månader, om inget annat avtalas lokalt (51 §). Arbetstidssaldon utjämnas inom ramen för
uppsägningstiden. Om tids- och penningsaldon inte har utjämnats under loppet av uppsägningstiden, betalas och dras de av på samma sätt som när ett anställningsförhållande upphör, om inte annat avtalas lokalt (51 §).

Lönesättning

22 §  Lönesystem

Lönesystemet bygger på klassificering av arbetets svårighetsgrad. Det finns fem svårighetsnivåer. 

Faktorerna som inverkar på värderingen av svårighetsgrad är:

• säkerhetsrisker
• de ekonomiska värden som skyddas
• krav på kundservice
• kunskaper och färdigheter som uppgiften kräver
• mångsidig yrkeskompetens
• belastningsfaktorer. 

23 §  Uppgiftsspecifik lön

Den uppgiftsspecifika lönen fastställs i enlighet med det huvudsakliga arbetet samt de serviceuppgifter som utförs vid sidan av bevakningsuppgifterna. Lönen för arbetet betalas enligt den lönegrupp till vilken över hälften av uppgiften hör. 

Om en betydande del av arbetet ligger minst två svårighetsnivåer högre än arbetstagarens huvudsakliga arbete, ska svårighetsgraden för arbetet som helhet beaktas i den uppgiftsspecifika lönen. 

Om uppgiften blir föremål för väsentliga förändringar ska uppgiftens klassificering och den individuella lönedelen kontrolleras så att de motsvarar förändringen. 

Tillämpningsanvisning för förflyttningssituationer som bilaga till kollektivavtalet.  

24 §  Kravnivåer och uppgiftsgruppering

NIVÅ I / praktikant

Till en praktikant som inte har någon tidigare erfarenhet av uppgifter som hör till branschen kan betalas lön enligt denna kravnivå i högst fyra månader. Till en person som redan har erfarenhet av arbetsuppgifter som hör till branschen kan som lön för inskolningstiden betalas minst 90 procent av den aktuella uppgiftsspecifika lönen, dock minst en uppgiftsspecifik lön enligt kravnivå II 

• till en väktare med temporärt väktarkort eller
• för en högst fyra månader lång inskolningsperiod sedan arbetsförhållandets början.

Vid förflyttning till en mer krävande uppgift som kräver inskolningstid kan för högst fyra månader betalas 95 procent av den uppgiftsspecifika lönen för den uppgift som utförs. 

NIVÅ II

Grunduppgift 
Uppgiften är kontroll, passerkontroll, områdesbevakning, stängning, öppning, låsning, släckning, påkoppling, användning av primärsläckningsutrustning, avläsning, registrering, överlämning, mottagning och vägledning. 

Bevakning av brand- och eldarbete 
Uppgiften är att bevaka, efterkontrollera, släcka och observera på brand- och eldarbetsplats under och efter arbetets genomförande. Uppgiften kräver kort för heta arbeten. 

Personkontroll 
Uppgiften är en personkontroll bland personalen i syfte att utreda stölder. 

Övervakning av persontrafik (vaktmästare/aulavaktmästare) 
Uppgiften är att bevaka den in- och utgående persontrafiken vid ett företags entré. En central del av arbetet är vägledning, telefonservice och kundservice. Uppgiften kan kräva språkkunskaper. Uppgiften kan också innefatta bevakning av larmsystem. 

Butiks- och lokalbevakning 
Uppgiften är att förebygga snatterier och andra skador genom att synas och röra sig i väktaruniform i butiker, affärer, köp- och affärscenter, bankers allmänna utrymmen och liknande lokaler. Till uppgiften hör bl.a. vägledning, kundservice, bevakning, passerkontroll, stängning, öppning och kontroll av lokaler. 

Om det är fråga om en uppgift med karaktär av upprätthållande av ordning i ett köp- eller affärscenter, hör uppgiften till nivå III. Enskilda gånger då en väktare använder rätten att avlägsna någon är inte uppgifter med karaktär av upprätthållande av ordning.

Butikskontrollant 
Uppgiften är att iförd civil klädsel i butiker, affärer, affärscentra och liknande lokaler utföra diskret övervakning och begränsning av uppdragsgivarnas ekonomiska skador främst genom gripanden. 

Distriktsbevakning med utryckningsuppgifter 
Uppgiften är att utöver grunduppgifterna i distriktsbevakningen regelbundet utföra utryckningsuppgifter, dock ej som huvudsaklig arbetsuppgift. 

Om utryckningsuppgifter utgör huvuddelen av arbetsuppgifterna hör arbetet till nivå IV. 

Kontrollrumsuppgift 
Uppgiften är utöver normala passerkontrolluppgifter för bevakningsobjekt att bevaka händelserna vid ett eller flera stora samt flera små bevakningsobjekt med bevakningsutrustning (bildöverföring, VVSE-, inbrotts- och brandlarm) 24 timmar om dygnet. Vid larm vidtas behövliga åtgärder i kontrollrummet i enlighet med givna anvisningar. 

NIVÅ III 

Mer krävande uppgift än grunduppgift 
Faktorer som påverkar kravnivån är bland annat utbildning, speciallagstiftning eller bättre språkkunskaper och/eller kundbetjäning. 

Receptionsuppgift 
Utöver uppgiften att övervaka persontrafik betonas kundservice och/eller språkkunskaper i uppgiften. 

Övervaknings- eller bevakningsuppgift vid speciella objekt 
Övervaknings- eller bevakningsuppgift vid ambassad, statsrådets kansli och dess underordnade ministerier, kärnkraftverk (säkerhetspersonal som avses i kärnenergilagen), övervakning av persontrafik i allmänna kommunikationsmedel, metro, Helsingfors-Vanda flygplats eller motsvarande övervaknings- eller bevakningsuppgift som är mer krävande än en grunduppgift. 

Säkerhetskontroll 
Uppgiften är att genom bagage-, passagerar- och personkontroller förhindra att material som äventyrar säkerheten införs till det område som kräver kontroll. 

Släckningsuppgift 
Uppgiften är utöver bevakningsuppgiften att delta i aktivt brandskydd såsom hantering av brand- och räddningsredskap samt släcknings- och räddningsarbete med andra redskap än primärsläckningsredskap eller motsvarande räddningsredskap. Uppgiften förutsätter släckningsbehörighet (utbildning + fysisk kondition). 

Ordningsövervakning eller uppgift med karaktär av upprätthållande av ordning 
Uppgiften är att i begränsade områden, köp- och affärscenter, hamnar, hälso- och socialvårdsmottagningar (med undantag för uppgifter som utförs vid universitetssjukhus och centralsjukhus som nämns i nivå III A), flygplatser, stationer, husbolag etc. bevaka och förebygga ordningsstörningar, vägleda och föra bort personer och utföra olika serviceuppgifter för allmänheten. Bevakningsuppgifterna som utförs vid ovan nämnda objekt omfattar uppgifter med karaktär av upprätthållande av ordning. 

Bevakningsuppgift på flyktingförläggning 
Bevakningsuppgift vid en flyktingförläggning eller flyktingsluss eller motsvarande lokaler. 

Bevakning med värdetransportuppgifter 
Uppgiften är att utöver grunduppgifterna regelbundet utföra värdetransportuppgifter, dock ej som huvudsaklig arbetsuppgift. 

Om värdetransportuppgifter utgör huvuddelen av arbetsuppgifterna hör arbetet till nivå IV A.

NIVÅ III A 

Uppgift som utförs vid universitetssjukhus och centralsjukhus 
Uppgiften vid universitetssjukhus och centralsjukhus med jour dygnet runt eller omfattande jour är att upprätthålla ordning och säkerhet, trygga vårdarbetet, vägleda och utföra olika serviceuppgifter för allmänheten. Ordningsövervakning (tillsatt för att assistera polis eller gränsbevakningsväsendet ) eller krävande bevakningsuppgifter med karaktär av upprätthållande av ordning vid ovan nämnda objekt. 

Objekten i fråga fastställts i en separat bilaga 12. 

NIVÅ IV 

Särskilt krävande uppgifter 
Uppgiften kan förutsätta särskild förmåga, erfarenhet eller utbildning eller en längre inskolning än för en uppgift som är mer krävande än en grunduppgift. 

Ordningsövervakning vid speciella objekt 
Ordningsövervakning på Helsingfors-Vanda flygplats, Helsingfors och Tammerfors järnvägsstationer för fjärrtrafik eller i allmänna kommunikationsmedel. 

Utryckningsuppgift 
Uppgiften är att utföra de åtgärder som förutsätts vid brotts- och VVSE-larm samt larm från socialtjänst och nyckeltjänst. 

Larmcentral- och servicecentraluppgift 
Uppgiften är att ha jour och hantera olika larm med hjälp av ett larmsystem. Till servicecentraluppgiften hör också att förmedla olika serviceförfrågningar.

Hantering av pengar 
Uppgiften är att sköta olika kontanthanteringsuppgifter såsom hantering av kontanter och värdeföremål. 

Objektschef/objektsansvarig 
Uppgiften är utöver bevakningsuppgifterna att ansvara för den dagliga verksamheten vid objektet. 

Säkerhetskontroll på flygplatser 
Uppgiften är att genom bagage-, passagerar- och personkontroller förhindra att material som äventyrar säkerheten införs till det område som kräver kontroll. 

NIVÅ IV A 

Värdetransport 
Uppgiften är att transportera kontanter och värdeföremål, skydda transporter samt fylla på, tömma och underhålla utrustning som innehåller kontanter och värdeföremål. 

Personskydd 
Uppgiften är att skydda en persons okränkbarhet. 

Rök- eller kemikaliedykningsuppgift 
Uppgiften är att arbeta som rök- eller kemikaliedykare. Uppgiften förutsätter rökdykarbehörighet (utbildning + fysisk kondition).

NIVÅ V 

Skiftförman 
Uppgiften är utöver bevakningsuppgifterna bl.a. att som arbetsgruppens äldsta styra och organisera arbetskraften vid ett eller flera objekt enligt anvisningarna.  

25 §   Nivålöner, tjänstgörings-, utbildnings- och introduktionstillägg, skjutvapen 

Nivålön och tjänstgöringstillägg (timlöner inom parentes) betalas utifrån tjänstgöringstid enligt följande fr.o.m. 1.6.2023: 

Nivålön och tjänstgöringstillägg (timlöner inom parentes) betalas utifrån tjänstgöringstid enligt följande fr.o.m. 1.6.2024:  

Tjänstgöringstid 

Som tjänstgöringstid räknas minst sex månaders sammanhängande anställningsförhållande i uppgifter som avses i detta kollektivavtal för samma arbetsgivare eller annat bevakningsföretag. Tid under vilken semester intjänas förlänger också tjänstgöringstiden. 

Beaktande av tjänstgöringstid i anställningsförhållande hos annat bevakningsföretag förutsätter att arbetstagaren företer en av arbetsgivaren godkänd redovisning av anställningsförhållandet och dess längd (t.ex. ett arbetsintyg). Sådan tjänstgöringstid beaktas från och med nästa lönebetalningsperiod efter redovisningens uppvisande. 

Tjänstgöringstid för annat bevakningsföretag beaktas endast i nya anställningsförhållanden som inleds fr.o.m. 1.2.2007.

Skolningstillägg 

Arbetstagaren får särskilt utbildningstillägg som uppgår till 40 euro per månad eller 25 cent per timme. Flera avlagda examina berättigar inte till flera utbildningstillägg. 

Tillägget betalas på basis av en

• grundexamen inom säkerhetsbranschen
• yrkesexamen inom säkerhetsbranschen (yrkesexamen för vakt)
• specialyrkesexamen i teknik
• yrkesexamen för expeditionsvakt eller
• en specialyrkesexamen för säkerhetsvakt.

Introduktionstillägg 

Handledaren ska vara kunnig och utsedd på förhand. Om introduktionen inte i arbetsavtalet särskilt har fastställts vara en del av chefsuppgiften, betalas handledaren 1 €/timme för hela skiftet då introduktionen sker. Andra överenskommelser om principerna för introduktion och den ersättning som betalas kan göras lokalt mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen (51§). 

Skjutvapen 

Om arbetsgivaren förutsätter skjutvapen ska man tillsammans med förtroendemannen eller huvudförtroendemannen lokalt avtala om uppgiftens svårighetsgrad, ersättningens belopp och grunder för fastställande av ersättningen, tid för övning och avläggande av prov på arbetstid (51 §). 

26 §  Individuell lönedel

Utöver den uppgiftsspecifika lönen och tjänstgöringstilläggen kan en kompetensbaserad individuell lönedel betalas till väktaren. Kompetensfaktorer är arbetets resultat och effektivitet, samarbetsförmåga, självständighet, språkkunskaper, regelbundenhet, beredskap för särskilda uppgifter och andra motsvarande motiverbara kompetensfaktorer.

Andra lönebestämmelser

27 §  Kvälls- och nattarbetstillägg 

Fr.o.m. 1.6.2023  
Kvällstillägg kl. 18–22 1,06 euro/timme
Nattillägg kl. 22–06 2,33 euro/timme   

Fr.o.m. 1.6.2024  
Kvällstillägg kl. 18–22 1,08 euro/timme
Nattillägg kl. 22–06 2,38 euro/timme   

För kvälls- och nattarbete utfört som övertidsarbete, på söndag och på särskild lördag betalas ersättningar enligt 29 och 30 §.  

28 §  Lördagstillägg

För alla arbetstimmar på en lördag (00.00–24.00) betalas lördagstillägg, som uppgår till 2,08 euro per timme från och med 1.6.2023 och till 2,12 euro per timme från och med 1.6.2024.

Lördagstillägg betalas inte för dagar som avses i 30 § i kollektivavtalet, för vilka lön förhöjd med 50 procent betalas enligt bestämmelsen.

29 §  Övertidsarbete

Övertid är arbete som överstiger 120 timmar under en treveckorsperiod (se även 33 § och bilaga 3 i kollektivavtalet). Under en utjämningsperiod ersätts arbetstid som överskrider den ordinarie arbetstiden enligt skiftschemat under en treveckorsperiod som övertidsarbete vid periodarbete. 

Med arbete likställs tid då arbetstagaren uteblivit från arbetet på grund av

• semester
• söckenhelg
• årsledighet
• ledighet som tas ut ur arbetstidsbank
• sjukdom eller olycksfall
• lagstadgad läkarundersökning
• sjukt barn eller
• skäl som nämns i 46 § i kollektivavtalet. 

För övertidsarbete betalas för treveckorsperiodens

• 18 första övertidstimmar timlön förhöjd med 50 procent och
• för följande övertidstimmar timlön förhöjd med 100 procent. 

30 §  Söndagsförhöjning och förhöjning för särskild lördag

För arbete som utförs på söndag eller annan kyrklig helgdag, självständighetsdagen, midsommar- och julafton efter kl. 00.00 betalas söndagsförhöjning på 100 procent. 

För arbete som utförs efter kl. 00.00 på påskafton, självständighetsdagen, valborgsmässoafton och nyårsafton betalas förhöjning på 50 procent. 

31 §  Förlängning av arbetsskift och utryckningsarbete

1.  Förlängning av arbetsskift som avtalats efter föregående arbetsskift men före det förlängda arbetsskiftets början 

• när förlängningen är minst 20 minuter betalas lön för en extra timme, eller
• när förlängningen är över en timme betalas lön för två extra timmar. 

Om arbetsskiftet samtidigt förlängs både i början och i slutet, betalas extra lön utifrån den totala förlängningen av arbetsskiftet 

2.  Förlängning av arbetsskift som avtalats under arbetsskiftet 

• när förlängningen är minst 20 minuter betalas lön för en extra timme, eller
• när förlängningen är över en timme betalas lön för två extra timmar. 

Värdetransport- och till dessa anknytande chefsuppgifter

• när förlängningen är över en timme betalas lön för två extra timmar. 

Om ett arbetsskift på grund av avtalad förlängning överskrider 12 timmar, ersätts den tid som överskrider 12 timmar på samma sätt som övertidsarbete (50 %). 

Om man lokalt har avtalat (51 §) om över 12 timmar långa arbetsskift, ersätts den tid som överskrider den avtalade arbetstiden som övertidsarbete (50 %). 

De timmar som ersätts som övertidsarbete beaktas inte i beräkningen av periodens övertid. Om dessa timmar under perioden uppgår till över 18 timmar, är förhöjningen för de timmar som överskrider dessa 100 procent. 

3. Utryckningsarbete 

Arbetstagare ska betalas två timmars lön

• för ett extra skift som avviker från skiftschemat, och som börjar innan 12 timmar förflutit från det föregående skiftets slut eller
• när man avtalar om extra arbetsskift under fritiden som han eller hon inte har underrättats om minst 72 timmar innan arbetsskiftet börjar. 

Vid förlängning av arbetsskiftet vid utryckningsarbete tillämpas dessutom punkterna 1 och 2 i denna paragraf. 

4. Reseersättning i utryckningsarbete 

Då en arbetstagare kallas till arbetet under en sådan tid på dygnet då allmänna kommunikationsmedel saknas eller i sådan brådska att det inte är möjligt att använda allmänna kommunikationsmedel, betalas arbetstagaren mot redovisning ersättning för resekostnaderna enligt de anvisningar som följs i företaget. De anvisningar som följs i företaget ska hållas tillgängliga för arbetstagarna. 

Arbetskraftsreserv 
Utryckningsersättning erläggs inte för dem som tillhör arbetskraftsreserven.

32 §   Arbete på ledig dag

Veckoledigheten uppnås 
Ett extra arbetsskift utfört på en ledig dag kan ersättas med motsvarande ledighet endast med arbetstagarens samtycke.  

33 §  Periodavbrott

I avvikelse från 20 § 3 mom. i arbetstidslagen bryts en period inte på grund av

• sjukdom
• semester eller
• frånvaro av annan godtagbar anledning. 

De ovannämnda frånvarotimmarna enligt skiftschemat räknas samman med arbetstimmarna vid fastställande av periodens övertid. En semesterdag uppgår till 6,7 timmar. (Tillämpningsanvisning bilaga 3.)

Löneberäkning

34 §  Medeltimlön (MTL)

MTL fås genom att den lön som betalats till arbetstagaren under respektive kvartal med undantag för förhöjning för nödarbete och övertid som betalas utöver grundlönen divideras med motsvarande antal arbetstimmar. 

Alternativt kan medeltimlönen beräknas utifrån de tre månaderna före lönebetalningstidpunkten eller för en längre tidsperiod som arbetsgivaren och huvudförtroendemannen avtalar om lokalt. (51 §) 

För ett anställningsförhållande som varat i mindre än ett kvartal beräknas MTL genom att dividera den utbetalade lönen för föregående månad utan övertidsersättningar med antalet arbetade timmar.

Om den kalkylerade MTL är mindre än tabellönen, betalas lön enligt tabellönen.

MTL används för lön för

• sjuktid,
• arbetstidsförkortningsledighet,
• söckenhelgsledighet,
• utbildningstid och
• beredskapstid. 

35 §  Grundtimlön

Timlönen beräknas genom att dividera den aktuella nivåns månadslön med 162. Den ligger också till grund för övertids-, söndags- och de särskilda lördagsförhöjningarna.  

36 §  Löneutbetalning

Lönen betalas två gånger i månaden på lönebetalningsdagen. Lokalt kan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen avtala om lönebetalning en gång i månaden (51 §). För löneberäkning reserveras högst 10 dagar. 

För beräkning av övertidsersättningar reserveras högst 10 dagar efter periodens slut. Övertidsersättningarna görs nästa lönebetalningsdag. En tillämpningsanvisning bifogas kollektivavtalet. 

Slutlönen bör i möjligaste mån betalas omedelbart sedan anställningsförhållandet upphört, dock senast inom två veckor från dess upphörande. Utbetalning av slutlönen förutsätter att arbetstagare har återlämnat de redskap som arbetsgivaren upplåtit till honom eller henne. Om redskapen inte utan grundad orsak återlämnats inom en vecka efter anställningsförhållandets upphörande kan det gängse värdet av de ej återlämnade redskapen dras av från slutlönen.  

37 §  Arbetsintyg och löneintyg

Arbetstagaren ska på begäran få ett arbetsintyg när anställningsförhållandet avslutas. 

Arbetstagaren ska på begäran få ett löneintyg när anställningsförhållandet avslutats. Löneintyget ska ges inom rimlig tid efter begäran.

Särskilda ersättningar

38 §  Polisutredning och rättegång

Tid som åtgår till polisförhör, rättegång eller annan motsvarande händelse i samband med uppdraget räknas som arbetstid. Om en arbetstagare tvingas sköta ärendet på fritiden ska ersättning utgå för de spenderade timmarna på samma sätt som för övertid. 

Arbetsgivaren ersätter kostnaderna som åsamkats av ärendets hantering (resekostnader och offentliga kostnader för rättegång) till den del de inte ersätts genom domstolens beslut. 

Arbetsgivaren ombesörjer nödvändig rättshjälp i ärendet. Arbetstagaren har rätt till de ovannämnda förmånerna även när domstolen konstaterar att han eller hon gjort sig skyldig till lindrigt brott, förseelse eller vållande. 

Arbetsgivaren ska även hjälpa arbetstagaren att söka ersättningar som enligt lag eller försäkring erläggs i brottsskadefall. 

39 §  Hundersättning

Om arbetstagaren förutsätter att hund används i arbetet, erläggs till hundföraren ett tillägg på 10 procent av nivålönen i hundersättning, om förutsättningarna i lagen om privata säkerhetstjänster (2 kap. 31 §) uppfylls. 

Beträffande prov- och hundskolningskurser tillämpas bestämmelserna i 48 § (kurser) i detta avtal. 

Om hunden skadas eller dör i bevakningsarbetet ersätter arbetsgivaren ägaren för den uppkomna skadan eller vid dödsfall priset för en ny hund av samma typ. 

40 §  Resor

Lön för restid 

För restid som inte är arbetstid betalas normal timlön för högst åtta timmar per dygn. Andra överenskommelser om detta kan göras lokalt med huvudförtroendemannen (51 §).

Dagtraktamente 

För dagtraktamente tillämpas skatteförvaltningens årliga beslut om skattefria ersättningar för resekostnader. 

Arbetsresans längd     
över 6 timmar  > deldagtraktamente
över 10 timmar > heldagtraktamente 

Platsen där arbetet utförs måste ligga minst 15 kilometer från gränsen till arbetstagarens egentliga arbets- eller bostadskommun. 

Om resan överskrider det sista hela resedygnet med minst två timmar betalas partiellt dagtraktamente och om det överskrids med sex timmar betalas fullt dagtraktamente. 

Dagtraktamentet halveras om arbetstagaren får kostnadsfri mat under resedygnet. Med kostnadsfri mat avses för fullt dagtraktamente två och för partiellt dagtraktamente en kostnadsfria måltider. 

Dagtraktamente för värdetransportörer som arbetar enbart i värdetransportuppgifter 

För att uppfylla grunderna för partiellt dagtraktamente och dagtraktamente krävs att personen arbetar över 6 timmar eller över 10 timmar över 15 km avstånd (radie) från sin ordinarie arbetsplats och han eller hon har inte möjlighet att äta på sin vanliga matplats. Med vanliga matplats avses den egna arbetsgivarens lokaler. 

Logiersättning 

Logiersättning betalas i enlighet med verifikat från inkvarteringsrörelse eller annat tillförlitligt verifikat. Om måltider utöver frukost ingår i logiavgiften, betalas ersättning endast för priset på rummet. 

Måltidsersättning 

Om arbetsresan sker på arbetstid och arbetet på annan ort pågår i över åtta timmar betalas en måltidsersättning till arbetstagare som inte har rätt till dagtraktamente med beaktande av vad skatteförvaltningens beslut om skattefria ersättningar för resekostnader föreskriver.

Kilometerersättning 

För en arbetsresa som en arbetstagare företar med egen bil betalas kilometerersättning med beaktande av vad skatteförvaltningens beslut om skattefria ersättningar för resekostnader föreskriver. 

Utlandsresa 

Om helpension och dagtraktamente vid utlandsresor avtalas särskilt innan resan påbörjas så att de minst motsvarar statens ersättningar för resande i andra klass. 

Utlandsresa för värdetransportörer som arbetar enbart i värdetransportuppgifter: 

Om lönen för restiden, helpension och dagtraktamente för en utlandsresa avtalas separat före resans början (51 §).

Sociala bestämmelser

41 §  Lön för sjukdomstid

Betalningsgrund

Arbetsgivaren betalas lön för arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall, för vilket en av arbetsgivaren godkänd utredning företetts. Lön betalas för följande antal dagar under den nedan nämnda tidsperioden: 

Kortare anställningsförhållanden än två år har en karensdag. Om rätten till sjukdagpenning har börjat eller om arbetsoförmågan beror på arbetsolycka betalas lön även för karensdagen. 

Om arbetstagarens anställningsförhållande har varat i mindre än en månad och arbetstagaren på grund av olycksfall i arbetet är förhindrad att utföra arbetet enligt kollektivavtalet betalas lön för sjukdomstid från början av anställningsförhållandet om förutsättningarna i 41 § i kollektivavtalet uppfylls. Lön för sjukdomstid betalas dock under en period på högst 28 dagar. 

Om arbetsoförmågan börjar under ett arbetsskift betalas lön fram till skiftets slut.

Lön för sjuktid betalas enligt MTL.

Arbetsolycka 

Om arbetstagaren till följd av fysiskt våld som riktats mot honom eller henne i arbetet blir oförmögen att utföra sitt arbete, betalas lön under oavbruten sjukfrånvaro på grund av arbetsoförmåga i tre månader oberoende av anställningsförhållandets längd.

Godkänd utredning 

Arbetsoförmågan konstateras i första hand med läkarintyg. För sjukfrånvaro i högst tre kalenderdagar kan utredning av grundad orsak företes med intyg från företagshälsovårdare, hälsovårdare eller sjukskötare. 

Arbetsgivaren har inte rätt att innehålla löneutbetalning om arbetstagaren inte informerats om utredningens otillräcklighet inom tre vardagar från dess uppvisande. 

Anmälan om kortvarig sjukfrånvaro 

Som en del av uppföljningen och hanteringen av sjukfrånvaro kan man i ett företag tillämpa ett förfarande där arbetstagaren själv anmäler sjukfrånvaro. Förfarandet innebär att arbetstagaren själv kan sjukanmäla sig till arbetsgivaren utan intyg över arbetsoförmågan från läkare eller hälsovårdare. Förfarandet gäller situationer där arbetstagaren är frånvarande i högst tre dygn. Anmälan om arbetsoförmåga ska göras till arbetsgivaren utan dröjsmål. 

Om arbetsgivaren har grundad orsak att tvivla på arbetstagarens arbetsoförmåga, kan arbetsgivaren alltid begära att arbetstagaren av företagsläkaren eller annan läkare som arbetsgivaren utser skaffar ett läkarutlåtande som en förutsättning för rätten till frånvaro och lönebetalningsskyldigheten. 

Ersättande arbete 

Arbetstagaren kan ges ersättande arbete som inte hindrar arbetstagsarens tillfrisknande. Ersättande arbete kräver samtycke av arbetstagaren. Arbetstagaren har rätt att avbryta det ersättande arbetet. Om övriga villkor för ersättande arbete avtalas lokalt med arbetstagare (51 §). 

Innehållande av lön 

Lön betalas inte om arbetstagaren uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet vållat arbetsoförmågan. 

Ingen lön betalas heller om dagtraktamente inte betalas på grund av anledningar som beror på arbetstagaren själv. Om ett mindre dagtraktamente än normalt betalas, minskar arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet med det belopp som inte har betalats. Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren möjlighet att korrigera sin försummelse före innehållande av lön.

Arbetsgivarens ansvar

Om arbetstagaren inte betalas dagtraktamente på grund av en anledning som beror på arbetsgivaren, har arbetstagaren rätt att få lön för den tid för vilken förmånen borde ha betalts. På betald lön tillämpas det som i denna paragraf bestäms om avdrag. Arbetstagaren ska ge arbetsgivaren tillfälle att korrigera sin försummelse innan löneutbetalning krävs. 

Avdrag 

Arbetsgivaren har rätt att lyfta, återkräva eller från lönen för sjuktid minska den dagpenning eller motsvarande ersättning som arbetstagaren fått från sjukförsäkringskassa som stöds av arbetsgivaren eller ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring, lagen om pension för arbetstagare eller trafikförsäkringslagen, dock högst till det belopp som arbetsgivaren betalat. 

Anmälan 

Sjukdom ska anmälas till arbetsgivaren utan dröjsmål. 

Arbetskraftsreserv 

Betalning av lön för sjuktiden förutsätter att arbetsskiften markerats i skiftschemat. 

42 §  Läkarundersökning

Lagstadgad läkarundersökning

Arbetstagare betalas lön om han eller hon på arbetstid går på hälsoundersökning som krävs av arbetsgivare, lag eller myndighetsbeslut. Resor till sådan undersökning, annan undersökning som denna föranleder samt efterkontroll ersätts på samma sätt som en arbetsresa.

Övriga läkarundersökningar 

En arbetstagare ersätts för inkomstbortfall under tiden för nödvändig läkarundersökning för att konstatera sjukdom, om behovet av läkarvård uppkommer plötsligt och mottagningstid utom arbetstid inte finns att tillgå inom rimlig tid. 

Inkomstbortfall ersätts även om ovannämnda krav uppfylls och det rör sig om:

• Undersökning av specialistläkare för anskaffande av hjälpredskap
• Undersökning av företagsläkare, specialistläkare eller poliklinik för specialiserad sjukvård för att fastställa vård av kronisk sjukdom
• Laboratorie- eller röntgenundersökning i samband med ersättningsberättigad läkarundersökning
• Nödvändig undersökning för införskaffande av intyg från vårdcentral som krävs för att få moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen, eller andra medicinska undersökningar som föregår förlossning
• Tandläkarbesök om plötslig tandsjukdom orsakar arbetsoförmåga som kräver vård under samma arbetsskift. Det brådskande behovet påvisas med tandläkarintyg
• Screeningundersökningar för att kartlägga hälsa och välfärd samt förebygga hälsoproblem (Statsrådets förordning om screening 1339/2006, mammografi och papa) och andra kommunspecifika screeningundersökningar kan genomgås på betald arbetstid om det inte finns möjlighet att genomgå undersökningarna utom arbetstid. 

43 §  När barn insjuknar

Vid plötslig sjukdom hos under 10-årigt barn, barn med funktionshinder eller annat hos arbetstagaren stadigvarande boende under 10-årigt barn betalas lön till arbetstagaren enligt 41 § i detta kollektivavtal, om:

• en kort frånvaro är nödvändig för att ombesörja vård åt eller vårda barnet,
• ombesörjandet av vård eller vårdandet tar högst fyra kalenderdagar,
• arbetstagaren utan dröjsmål anmält sin frånvaro och om möjligt dess varaktighet samt företett en likadan utredning av barnets sjukdom som krävs vid sjukdom hos arbetstagaren själv.

Samma rätt har också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet. 

För andra än ensamboende ensamförsörjare förutsätter lönebetalningen att

• båda de personer som stadigvarande bor med barnet förvärvsarbetar och att den ena inte på grund av sitt förvärvsarbete och sina arbetstider har möjlighet att ombesörja vård eller själv vårda barnet eller att
• den ena är förhindrad från att delta i vård av barnet på grund av fullgörande av värnplikt eller repetitionsövningar. 

Med ensamförsörjare likställs också en person som utan skilsmässobeslut varaktigt flyttat isär från sin make/maka. 

Endast en person åt gången får vårda ett sjukt barn med lön.

44 §  Familjeledigheter 

Till arbetstagaren betalas för tiden för arbetstagarens lagstadgade graviditets- och adoptionsledighet lön för ordinarie arbetstid utan tillägg i högst 40 vardagar och för föräldraledigheten lön för ordinarie arbetstid utan tillägg i 36 vardagar. För att lön ska betalas förutsätts att anställningsförhållandet har fortgått minst sex månader utan avbrott innan ledigheten inleds.  

Som lön betalas

a) skillnaden mellan lönen och graviditets- eller föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen eller

b) arbetsgivaren betalar lön och ansöker för egen del om graviditets-/föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. 

Arbetsgivaren beslutar om alternativ a) eller b) ska tillämpas. 

Om arbetstagaren inte har lämnat in de utredningar som FPA begärt och graviditets-/föräldrapenningen av den här anledningen inte betalas eller om den betalas till ett lägre belopp än normalt, minskar arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet med det belopp som blir obetalt.

Barnets nedkomst 

När arbetstagaren är frånvarande utöver den lagstadgade graviditets- eller föräldraledigheten beaktas sådan frånvaro inte som tid likställd med tid i arbete vid fastställandet av förmåner som är bundna till anställningstiden, såvida något annat inte föreskrivs i lag eller avtalats separat.  

Övergångsbestämmelser:

Bestämmelserna i 44 § iakttas från det att kollektivavtalet trätt i kraft på de arbetstagare för vilka man följer bestämmelserna i sjukförsäkringslagen som trädde i kraft 1.8.2022 och vars rätt till graviditets- eller föräldrapenning börjar 1.4.2023 eller senare.  

Om man för arbetstagaren följer de bestämmelser om familjeledigheter i sjukförsäkringslagen som var i kraft 31.7.2022 eller om rätten till graviditets- eller föräldraledighet började före 31.3.2023, iakttas i anställningsförhållandet de kollektivavtalsbestämmelser som var i kraft 31.3.2023 enligt 44 §. 

Om man för arbetstagaren följer de bestämmelser i sjukförsäkringslagen som varit i kraft efter 1.8.2022, avdras eventuella avlönade moderskaps-, faderskaps- och adoptionsledigheter enligt det kollektivavtal som var i kraft 31.3.2023 och som redan hållits från de avlönade ledigheterna enligt bestämmelserna om familjeledigheter i kollektivavtalet som trädde i kraft 1.4.2023.  

45 §  Semesterlön och semesterpremie

Semesterlön och semesterersättning

Semesterlönen och semesterersättningen fastställs enligt semesterlöneavtalet (bilaga till kollektivavtalet) och semesterlagen. Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen kan lokalt avtala om den procentuella beräkningen av semesterlönen och semesterersättningen samt tidpunkterna då dessa betalas ut (51 §). 

Semesterpremie 

Semesterpremien är 50 procent av semesterlönen. Den betalas till arbetstagare som inleder sin semester vid anmäld eller överenskommen tidpunkt och återkommer till arbetet omedelbart efter semesterns slut. 

Semesterpremie betalas också: 

• om frånvaro omedelbart före semesterns början eller efter dess slut och medan anställningsförhållandet är i kraft har haft arbetsgivarens godkännande, varit vårdledighet eller berott på anledning som nämns i 7§ 2 mom. i semesterlagen. Semesterpremie betalas endast om arbetstagaren återvänder till arbetet från vårdledigheten i enlighet med anmälan enligt arbetsavtalslagen eller enligt förändring som av grundad orsak gjorts däri.
• till arbetstagare som övergår i ålders- eller invalidpension samt arbetstagare som efter fullgjord skyldighet att försvara landet återkommer till arbetet på det sätt som förutsätts i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet.
• om arbetsgivaren av skäl som inte beror på arbetstagaren sagt upp anställningsavtalet så att det upphör under semestern. 

Betalningstidpunkt 

Semesterpremie betalas i samband med lönebetalningen för återkomstdagen. När en del av semestern tagit slut betalas motsvarande del av semesterpremien. 

Hälften av semesterpremien betalas i förskott från den längsta semesterdelens semesterpremie i samband med semesterlönen. Förutsättningarna för återkomst från semestern gäller inte förskottsbetalningen.

Lokalt kan man avtala om att dela upp betalningen av semesterpremien. Semesterpremien ska vara helt betald innan nästa kvalifikationsår inleds. 

Lokalt kan man avtala om andra tidpunkter för betalning av semesterpremie (51§). 

För person som återkommer till arbetet efter militärtjänstgöring, frivillig militärtjänstgöring eller civiltjänstgöring beräknas semesterpremien efter den semesterersättning som betalades vid inträdet i tjänstgöringen. Om inträdet skedde omedelbart efter semestern beräknas semesterpremien utifrån semesterlönens och semesterersättningens sammanlagda belopp. Semesterpremien fastställs i enlighet med gällande kollektivavtal vid tiden för inträdet i värnplikten. 

Byte av semesterpremie mot motsvarande ledig tid 

Lokalt kan man även avtala om att byta semesterpremien mot motsvarande ledig tid (51 §). 

Att byta semesterpremien för 30 semesterdagar mot motsvarande ledig tid innebär 15 lediga dagar, och att byta semesterpremien för 24 semesterdagar mot motsvarande ledig tid innebär 12 lediga dagar. Dagarna är sådana vardagar som avses i semesterlagen. 

När man avtalar om att byta semesterpremien mot motsvarande ledig tid ska man också avtala om tidpunkten för ledigheten samt om tidpunkten för utbetalningen av semesterpremien. Ingen annan lön betalas för den lediga tiden. De lediga dagarna är dagar som motsvarar arbete när intjänandet av semestern räknas.

46 §  Övriga sociala bestämmelser

Frånvaro

Frånvaro från arbetet ska anmälas på förhand i så god tid som möjligt.

Arbetstagaren är skyldig att ersätta arbetsgivaren för uppkommen skada om han eller hon av annat skäl än oöverstigligt hinder försummar sitt anmälningsansvar.

Om frånvaron beror på arbetsoförmåga som inte kommer sig av sjukdom eller olycka dras timlön motsvarande frånvarotiden av från grundlönen.

Arbetsgivaren beviljar rätt att delta i arbetstagarförbundets avtalsbranschkommittéers möten och i utskotts-, styrelse – och delegationsmöten  samt  i  förbundsmötet,  om  det  inte  finns  särskilda produktionsmässiga hinder. Arbetstagaren ska meddela om sin avsikt att delta i mötet så snabbt som möjligt och lägga fram en adekvat utredning över den tid som behövs för deltagandet.

Kort tillfällig ledighet 

Avdrag görs inte på lön och semester på grund av kort tillfällig ledighet som ges till följd av plötsligt sjukdomsfall i arbetstagarens familj, en nära anhörigs död eller ett samhälleligt förtroendeuppdrag. Längden för en sådan ledighet ska avtalas lokalt. (51 §)

Begravningsdag 

En arbetstagare får avlönad ledighet på begravningsdagen för en nära anhörig. Med nära anhörig avses make/maka, föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, barn samt syskon.

Bemärkelsedagar 

En arbetstagare får avlönad ledighet på sin bröllopsdag, dag för registrering av partnerskap samt på sin 50- och 60-årsdag om bemärkelsedagen inträffar på en arbetsdag.

Uppbåd 

En arbetstagare som för första gången deltar i uppbådstillfälle för beväringstjänst samt i läkarundersökning i samband med uppbåd får ersättning för inkomstbortfall.

Reservövningar 

Under reservövningar betalas lön så att arbetstagaren tillsammans med reservistlönen får fulla löneförmåner. Denna bestämmelse tillämpas även för dem som utbildas för specialuppgifter inom befolkningsskydd som avses i lagen om befolkningsskydd.

Kommunala förtroendeuppdrag 

Lönen för en arbetstagare som verkar som kommunal förtroendeman minskas i samma mån som ordinarie arbetstid går förlorad på grund av möten så att arbetstagaren med den ersättning för inkomstbortfall som betalas av kommunen kommer upp i full lön. Skillnaden betalas ut när arbetstagaren har tillställt arbetsgivaren en utredning över den ersättning för inkomstbortfall som kommunen har betalat.

Arbetskraftsreserv 

Betalning av ersättningar enligt 46 § i kollektivavtalet förutsätter att arbetsskiften markerats i skiftschemat. (47 §)

47 §  Grupplivförsäkring

Arbetsgivaren tecknar en grupplivförsäkring för arbetstagarna på det sätt som avtalats mellan centralorganisationerna.

Utbildning och arbetarskydd

48 §  Utbildning och evenemang

Yrkesmässig utbildningFör yrkesutbildning eller annan utbildning som hålls på arbetstid betalas enkel lön (tidlön). 

Arbetsgivaren kan utöver arbetstagarens periodarbetstid besluta om utbildning i kompletterande syfte samt i hantering av maskiner och säkerhet, eller i produktivitets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utbildningstillfällen eller andra tillfällen får omfatta högst 24 timmar per kalenderår. Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årliga arbetstiden som regleras i kollektivavtalet eller arbetsavtalet. Tiden räknas inte till ordinarie arbetstid vid beräkningen av övertidsarbete.För utbildnings- eller utvecklingstillfällen betalas enkel timlön. 

Utbildning- eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället. Utbildnings- eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag. Utbildnings- eller utvecklingstillfällen kan inte ske på söckenhelger, under årsledighet eller på söndagar. 

Man strävar efter att skriva in utbildningar eller utvecklingstillfällen i utbildningsplanen. 

Förbunden rekommenderar att man årligen lokalt utreder vilken yrkesutbildning som är nödvändig för att upprätthålla eller utveckla arbetstagarens yrkeskunnighet. För utbildning som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat om ersätter arbetsgivaren de direkta kostnaderna och inkomstbortfallet för ordinarie arbetstid i enlighet med det allmänna avtalet mellan TT och FFC. 

Utbildning enligt lagen om yrkesexamina 

För utbildning i anställningsförhållande som avses i lagen om yrkesexamina tillämpas det allmänna avtalet mellan TT och FFC samt bestämmelserna i lagen om studieledighet. Lokalt kan annat avtalas rörande ersättning som arbetsgivaren betalar för inkomstbortfall och kostnader för utbildningstiden. (51 §) 

I nya anställningsförhållanden betalas sedan lagen om privata säkerhetstjänster trätt i kraft lön på nivå I enligt 24 § för utbildningstimmar som hänför sig till en i lagen avsedd obligatorisk väktarutbildning som ges medan anställningsförhållandet är i kraft. 

Inlärning i arbetet 

Principerna för inlärning i arbetet och oavlönad praktik i anknytning till annan utbildning behandlas med huvudförtroendemannen eller förtroendemannen (51§). 

49 §  Väktardräkt

Arbetsgivaren införskaffar en väktardräkt enligt inrikesministeriets bestämmelser. Annan klädsel eller utrustning som krävs för uppgiften bekostas av arbetsgivaren, med undantag för hund. 

Dräkten ska vara hel och ren vid överlämnandet. Arbetsgivaren bekostar tvätt och reparation av dräkten. Byte av dräkt för tvätt och lagning utförs på arbetstid, om det är möjligt med hänsyn till arbetet. Extrakostnader till följd av dräktbyte ersätts av arbetsgivaren. Om tvätt av dräkter kan annat avtalas lokalt med huvudförtroendemannen. (51 §)

50 §  Arbetarskydd 

Arbetsplats 
Arbetsplatsen är ett sådant verksamhetsställe som avses i 2 § 10 punkten i lagen om privata säkerhetstjänster (282/2002). Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla) är en arbetsplats. 

Val av arbetarskyddsfullmäktig 
Val av arbetarskyddsfullmäktig ordnas av arbetstagarna i enlighet med centralförbundens allmänna anvisningar om arbetarskyddsval. Arbetsgivaren tillhandahåller förteckningar över de arbetstagare som är anställda vid tidpunkten för valet. Överenskommelse om lokaler för valförrättningarna ska göras med arbetsgivaren. Valresultatet meddelas skriftligen till arbetsgivaren som vidarebefordrar det till arbetarskyddscentralen. 

Arbetsskyddschef 
Arbetsgivaren utser en arbetarskyddschef. 

Arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning 
Arbetarskyddsfullmäktig ges erforderlig ledighet från arbetet för skötsel av sina uppgifter i enlighet med avtal mellan centralförbunden. Koefficienten för arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning är 0,200. 

Reseersättning betalas i enlighet med kollektivavtalet. 

Ersättningar 
Till en arbetarskyddsfullmäktig betalas samma ersättning som till huvudförtroendemannen och till arbetarskyddsombudet betalas samma ersättning som till en regional förtroendeman (tabellen i 56 § i kollektivavtalet). 

Arbetarskyddsombud 
Arbetsplatsens arbetstagare väljer bland sig ett arbetarskyddsombud för en mandatperiod på två år. Antalet arbetarskyddsombud och deras verksamhetsområden avtalas lokalt. 

Vid avtal om flera arbetarskyddsombud ska man också avtala om fördelningen av arbetet eller fastställa fördelningen i arbetarskyddskommissionen. Om erforderlig ledighet från arbetet ska avtalas med arbetsledningen.

Arbetarskyddskommission 
På en arbetsplats där minst 20 arbetstagare regelbundet arbetar ska det väljas en arbetarskyddskommission. Kommissionen får ha högst 12 medlemmar. 

Arbetarskydd 
En arbetstagare måste omedelbart meddela en uppenbar arbetarskyddsrisk till arbetsgivaren, arbetarskyddsfullmäktigen, arbetarskyddsombudet och förtroendemannen. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att eliminera risken eller, om detta inte är möjligt att göra genast, vidta särskilda skyddsåtgärder.

Samarbete och arbetsfred

51 §  Lokala avtal

Lokala avtal förutsätter en öppen och förtroendeskapande dialog mellan arbetsgivaren och personalen. Som primär verksamhetsmodell bör beredskapen att genom initiativtagning försöka hitta de bästa möjliga lösningarna, som främjar de anställdas förmåner och sammanjämkning av dessa på ett sätt som beaktar de lokala behoven. Parterna förväntas ta sitt ansvar för den egna arbetsplatsens framgång. 

Genom samarbete och lokala avtal inom ramen för detta påverkas företagets produktivitet, konkurrensförmåga samt upprätthållande och utveckling av sysselsättningen. Samtidigt skapas också förutsättningar för att förbättra arbetshälsan. Lokala avtal bör särskilt betraktas som redskap för utveckling av verksamheten. 

1. Avtalsparter är arbetsgivaren och arbetstagaren, arbetstagarna eller förtroendemannen, om inget annat avtalats i någon bestämmelse i kollektivavtalet.
2. Avtal ska ingås skriftligen.
3. Avtal kan ingås tills vidare eller för viss tid.
4. Uppsägningstiden för ett avtal som gäller tills vidare eller i minst nio månader är tre månader, om inget annat avtalas.
5. Sedan avtalet avslutats tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalet
6. Avtalet är en del av kollektivavtalet. 

Huvudförtroendemannen har rätt att få information om lokala avtal som ingås med förtroendemannen. Förtroendemannen ska på huvudförtroendemannens begäran överläta ovan nämnda avtal för kännedom. Om det inte är möjligt att erhålla avtalet av förtroendemannen överlåter arbetsgivaren det.  

52 §  Organisationsfrihet

Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar. 

53 §  Innehållning av medlemsavgifter

Arbetsgivaren innehåller med fullmakt från arbetstagaren medlemsavgifterna till Servicefacket (PAM) och redovisar dem för varje lönebetalningsperiod till det bankkonto som anvisats av förbundet. Innehållningen görs i enlighet med TT- FFC-protokollet av 13.1.1969. Arbetstagaren får efter varje kalenderår eller när anställningen upphört ett bevis på den innehållna summan.

54 §  Medling av meningsskiljaktigheter

I ärenden som gäller tolkning av och brott mot kollektivavtalet sker förhandlingar först mellan arbetsgivaren och förtroendemännen samt därefter mellan förbunden i enlighet med det allmänna avtalet mellan TT och FFC (mall för promemoria om meningsskiljaktighet som bilaga). 

55 §  Arbetsfred

Det är förbjudet att vidta stridsåtgärd som riktar sig mot kollektivavtalet är förbjudet. 

56  § Förtroendemän

Förtroendemän

Förtroendemän är huvudförtroendemannen samt förtroendemannen för arbetsavdelningen eller området. 

Förtroendemannen ska vara arbetstagare i företagets verksamhetsområde och insatt i förhållandena på arbetsplatsen. 

Val av förtroendeman 

Fackavdelningen väljer förtroendemännen. För ett företag vars verksamhetsområde är större än fackavdelningens, väljs huvudförtroendemannen av fackavdelningarna i de aktuella områdena. 

Förtroendemannavalet får hållas på arbetsplatsen. Valet får inte störa arbetet. Överenskommelse måste göras om valet med arbetsgivaren senast 14 dygn innan valet. Arbetsgivaren bereder av fackavdelningen utsedda personer möjlighet att förrätta valet. 

Valmötet ska skriftligen meddela arbetsgivaren om de valda förtroendemännen. I fråga om en vice huvudförtroendeman ska det dessutom meddelas under vilken tid han eller hon är vikarie för förtroendemannen. 

Inom företaget bestäms om verksamhetsområden för vilka en förtroendeman ska utses med hänsyn till antalet arbetstagare på avdelningen och förtroendemannens möjlighet att träffa avdelningens arbetstagare. Saken kan hänföras till förbunden för avgörande.

Befrielse från arbetet 

För skötsel av förtroendemannauppgifter markeras huvudförtroendemannens ledighet från arbetet under treveckorsperioden och från och med 1.6.2023 ges månatlig ersättning enligt följande: 

Ersättningar till avdelningens förtroendeman

Fr.o.m. 1.6.2023
En förtroendeman för en arbetsavdelning eller ett område får 114 euro i månaden för skötsel av förtroendemannauppgifter. 

Fr.o.m. 1.6.2024
En förtroendeman för en arbetsavdelning eller ett område får 116 euro i månaden för skötsel av förtroendemannauppgifter.

Fastställande av ledighet 

Antalet arbetstagare konstateras årligen senast under februari månad. Om betydande förändringar av antalet arbetstagare sker innan detta konstateras förändringens effekter på begäran av arbetsgivaren eller huvudförtroendemannen. Mängden ledighet tillämpas fram till nästa kontroll. 

Lön för huvudförtroendeman 

Lönen för en huvudförtroendeman som befriats från arbetet är lönen vid tidpunkten för valet inklusive genomsnittliga tillägg. Löneutvecklingen garanteras genom att följa den allmänna inkomstutvecklingen vid företaget. Sedan huvudförtroendemannens uppdrag löpt ut betalas lön för det arbete som utförs. 

Lokal 

För huvudförtroendeman som är befriad från arbetet i minst 21 timmar per treveckorsperiod tillhandahålls en lokal enligt 4.2 punkten i det allmänna avtalet. 

Resande 

Om resor till annan ort som krävs för huvudförtroendemannauppgifterna avtalas med arbetsgivaren. Resekostnaderna ersätts i enlighet med 40 §. 

Statistik 

Förtroendemannen ska minst en gång per år få följande löneuppgifter:

• arbetstagarnas medelinkomst per lönenivå
• arbetstagares lönenivå och nivålön. 

Uppgifter lämnas inte för lönegrupp med färre än sex arbetstagare. Om det totala antalet arbetstagare är minst sex personer ska förtroendemannen ges uppgift om medelinkomsten för alla arbetstagare. 

Information vid meningsskiljaktigheter 

Förtroendemannen ska få tillgång till all information som behövs för att utreda en oklarhet eller meningsskiljaktighet som gäller lön eller anställningsförhållande.

Förhandling mellan förbunden 

Grunderna för avslutande av en förtroendepersons anställningsförhållande ska behandlas i förhandlingar mellan förbunden innan anställningsförhållandet avslutas.  

57 §  Avtalets giltighetstid

Detta avtal jämte bilagor är i kraft fr.o.m. 1.4.2023 t.o.m. 31.3.2025 och därefter ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligt säger upp det senast två månader före det upphör. 

Helsingfors den 31 mars 2023 

Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
Servicefacket PAM rf

BILAGOR

Bilaga 1: Avtal om arbetstid per vecka i bevakningsbranschen

1. Införande av arbetstidsformen veckoarbetstid

I de arbetsförhållanden som är i kraft när detta avtal träder i kraft avtalas om användningen av veckoarbetstid mellan arbetsgivare och arbetstagaren genom en ändring av arbetsavtalet. 

Den arbetstidsform som ska tillämpas i nya arbetsförhållanden avtalas genom arbetsavtalet. 

Företagets huvudförtroendeman informeras skriftligen i förväg om införandet av veckoarbetstid och dess omfattning. 

2. Tillämpningen av bestämmelserna i kollektivavtalet vid veckoarbetstid

Till de delar som det i detta avtal har överenskommits på annat sätt än i kollektivavtalet för bevakningsbranschen tillämpas bestämmelserna i detta avtal på dem som omfattas av veckoarbetstid. 

3. Arbetstid per vecka 

3.1  Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt högst 7 timmar och 36 minuter i veckan och fr.o.m. 1.1.2021 7 timmar och 30 minuter per dygn. Den ordinarie arbetstiden per dygn (arbetsskiftets längd) kan vara minst 5 och högst 10 timmar. Den ordinarie arbetstiden är högst 38 timmar om dagen och fr.o.m. 1.1.2021 37,5 timmar i veckan. 

En arbetstagare vars ordinarie arbetstid i genomsnitt är 38 timmar per vecka och fr.o.m. 1.1.2021 37,5 h per vecka har månadslön. Månadslön har också en arbetstagare vars ordinarie arbetstid under de senaste 26 veckorna i genomsnitt har varit 38 timmar och fr.o.m. 1.1.2021 37,5 timmar per vecka. Med arbete likställs även högst en månads frånvaro från arbetet på grund av

• semester
• söckenhelg
• sjukdom eller olycksfall
• lagstadgad läkarundersökning
• sjukt barn eller
• skäl som nämns i 46 § i kollektivavtalet. 

Av deltidsanställda arbetstagares arbetsavtal ska framgå den genomsnittliga minimiarbetstiden per vecka. Den faktiska arbetstiden granskas varje halvår när endera parten så kräver. En väsentlig ändring av arbetstiden ska beaktas i den genomsnittliga minimiarbetstiden. 

Arbetsveckan har i genomsnitt högst fem arbetsdagar. 

Andra överenskommelser om arbetstider kan göras lokalt mellan arbetsgivare och huvudförtroendeman. (51 §) 

3.2  Skiftschema

Upprättande
Skiftschemat ska upprättas för minst en tvåveckorsperiod och ges till arbetstagarna senast två veckor innan perioden börjar. 

3.3  Övertids- och mertidsarbete

Övertidsarbete per dygn
Övertidsarbete per dygn är arbete som överskrider 10 timmar per kalenderdygn. För övertidsarbete per dygn betalas lön förhöjd med 100 procent. Antalet timmar övertidsarbete per dygn beaktas inte i beräkningen av övertidsarbete per vecka. 

Övertidsarbete per vecka 
Övertidsarbete per vecka är arbete som överskrider 40 timmar per kalendervecka. För veckoövertidsarbete betalas lön förhöjd med 50 procent för de åtta första timmarna, och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.

Mertidsarbete 
Mertidsarbete är arbete som antecknats i skiftschemat som utförts utöver den ordinarie arbetstiden och som inte överskrider den maximala ordinarie arbetstiden per dygn eller per vecka. Till en arbetstagare vars ordinarie arbetstid i genomsnitt är 7 timmar 36 minuter per dygn och 38 timmar per vecka och fr.o.m. 1.1.2021 7 timmar och 30 minuter per dygn och 37,5 timmar per vecka betalas för mertidsarbete lön förhöjd med 50 procent. 

Byte av ersättning för övertids- och mertidsarbete mot ledig tid 
Lönen för övertidsarbete och mertidsarbete kan genom överenskommelse helt eller delvis bytas ut mot motsvarande ledig tid under ordinarie arbetstid. Ledighet beviljas ett arbetsskift åt gången, om inget annat avtalas. Ledigheten beviljas senast före utgången av april följande år. 

4.  Veckoarbetstid när ett utjämningssystem för arbetstiden används 

4.1  Ordinarie arbetstid

Genom en lokal överenskommelse kan man också ordna arbetstiden så att den i genomsnitt är högst 38 timmar och fr.o.m. 1.1.2021 37,5 timmar per vecka under en högst 8 veckor lång utjämningsperiod. Den ordinarie arbetstiden per vecka får i så fall uppgå till högst 50 timmar. Om överenskommelsen gäller fler än en arbetstagare, görs avtalet mellan arbetsgivare och förtroendeman. (51 §) 

En arbetstagare vars ordinarie arbetstid i genomsnitt är 38 timmar per vecka och fr.o.m. 1.1.2021 37,5 h per vecka har månadslön. Månadslön har också en arbetstagare vars ordinarie arbetstid under åtminstone 26 veckor (endast fulla utjämningsperioder beaktas) i genomsnitt har varit 38 timmar och fr.o.m. 1.1.2021 37,5 timmar per vecka. Med arbete likställs även högst en månads frånvaro från arbetet på grund av 

• semester
• söckenhelg
• sjukdom eller olycksfall
• lagstadgad läkarundersökning
• sjukt barn eller
• skäl som nämns i 46 § i kollektivavtalet. 

Av deltidsanställda arbetstagares arbetsavtal ska framgå den genomsnittliga minimiarbetstiden per vecka. Den faktiska arbetstiden granskas varje halvår när endera parten så kräver (endast fulla utjämningsperioder beaktas). En väsentlig ändring av arbetstiden ska beaktas i den genomsnittliga minimiarbetstiden.

4.2  Skiftschema 

Upprättande
Skiftschemat ska upprättas för minst en tvåveckorsperiod och ges till arbetstagarna senast två veckor innan perioden börjar. 

4.3  Skiftplan

Om man lokalt har avtalat om att använda ett utjämningssystem, ska arbetsgivaren utöver skiftschemat göra upp en plan på veckonivå för hur arbetstiden per vecka jämnas ut under utjämningsperioden (arbetsgivarens utjämningssystem). Planen ska delges arbetstagarna senast två veckor innan utjämningsperioden inleds. 

4.4  Övertids- och mertidsarbete

Övertidsarbete per dygn
Övertidsarbete per dygn är arbete som överskrider 10 timmar per kalenderdygn. För övertidsarbete per dygn betalas lön förhöjd med 100 procent. Antalet timmar övertidsarbete per dygn beaktas inte i beräkningen av övertidsarbete per vecka. 

Övertidsarbete per vecka
Övertidsarbete per vecka är arbete som inte är mertidsarbete och som överskrider arbetstiden enligt utjämningssystemet. För veckoövertidsarbete betalas lön förhöjd med 50 procent för de åtta första timmarna per vecka, och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 procent. 

När arbetstiden per vecka överstiger 50 timmar ersätts den överskridande arbetstiden som övertidsarbete per dygn (lön förhöjd med 100 %). Antalet timmar övertidsarbete per dygn beaktas inte i beräkningen av övertidsarbete per vecka. 

Mertidsarbete
Till en arbetstagare vars ordinarie arbetstid i genomsnitt är 7 timmar 36 minuter per dag och 38 timmar per vecka och fr.o.m. 1.1.2021 7 timmar och 30 minuter
per dag och 37,5 timmar per vecka betalas för mertidsarbete lön förhöjd med50 procent. Mertidsarbetet kan högst uppgå till 2 timmar per vecka. Mertidsarbete är inte övertidsarbete. 

Byte av ersättning för övertids- och mertidsarbete mot ledig tid
Lönen för övertidsarbete och mertidsarbete kan genom överenskommelse helt eller delvis bytas ut mot motsvarande ledig tid under ordinarie arbetstid. Ledighet beviljas ett arbetsskift åt gången, om inget annat avtalas. Ledigheten beviljas senast före utgången av april följande år. 

Se bilagan för räkneexempel.  

5. Vilotid under arbetsskiftet

Om arbetstiden per dygn är längre än fem timmar och arbetstagarens närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för att arbetet ska kunna fortgå, ska arbetstagaren under arbetsskiftet ges en regelbunden vilotid på minst en halvtimme och högst en timme, under vilken arbetstagaren är fri att avlägsna sig från sin arbetsplats. Då är vilotid inte arbetstid. 

En arbetstagare har dessutom under ett 8 timmars arbetsskift rätt till en rekreationspaus och till två rekreationspauser under ett högst 10 timmars arbetsskift vid tidpunkter som är lämpliga med tanke på arbetet. Om arbetsskiftet är längre än 10 timmar har arbetstagaren om han eller hon vill rätt till en extra rekreationspaus. 

Om arbetstagarens närvaro på arbetsplatsen är nödvändig för att arbetet ska kunna fortgå, följs bestämmelserna om vilotid i 17 § i kollektivavtalet. 

Vilotiden får inte placeras genast i början eller slutet av arbetsdagen.  

6.  Söckenhelger

Söckenhelger är:

• trettondagen
• annandag påsk
• första maj
• Kristi himmelsfärdsdag
• självständighetsdagen
• midsommarafton
• julafton
• annandag jul.

Söckenhelger förkortar arbetstiden. Förutsättningen är att anställningsförhållandet pågått i minst tre månader innan söckenhelgen och att arbetstagaren har arbetat enligt skiftschemat både dagen före och efter söckenhelgen eller den ena av dagarna, om frånvaron berott på 

• ledighet med arbetsgivarens tillstånd
• sjukdom
• reservövning
• permittering
• annan godtagbar anledning. 

Söckenhelgens längd och lön 

En söckenhelg förkortar arbetstiden per vecka med 7 timmar och 36 minuter och fr.o.m. 1.1.2021 med 7 timmar och 30 minuter.

I deltidsarbete beräknas söckenhelgsledigheten i proportion till en veckoarbetstid på 38 timmar och fr.o.m. 1.1.2021 på 37,5 timmar. 

Lön för söckenhelg betalas enligt MTL. 

Beviljande av söckenhelgsledighet 

Söckenhelgsledigheten antecknas i det skiftschema under vilket söckenhelgsledigheten hålls. Söckenhelgsledigheten får inte ges under semester. 

Söckenhelgsledighet ges genom att förkorta arbetstiden senast före utgången av april månad följande år vid en tidpunkt som bestäms av arbetsgivaren. 

Söckenhelgsledighet beviljas ett arbetsskift åt gången, om inget annat avtalas. (51 §)

Bilaga 1a: Årsledighetssystem

Man kan lokalt komma överens med huvudförtroendemannen (51 §) om att ta i bruk en modell för flexibel arbetstid och / eller ett årsledighetssystem på det sätt som framställs nedan. Det lokala avtalet ska delges Servicefacket PAM rf och Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf. 

På basis av de erhållna erfarenheterna utvärderar kollektivavtalsparterna sinsemellan hur de lokalt avtalade modellerna fungerar och behovet att utveckla kollektivavtalets bestämmelser. 

Årsledighetssystem 

Årsledighetssystemet ersätter kollektivavtalsbestämmelserna som gäller ledighet för arbetstidsförkortning och söckenhelg för arbetstagare med månadslön. Avlönad ledighet ackumuleras (träder i kraft 1.1.2021) för arbetstid och tid likställd med arbetstid under kalenderåret enligt följande:

Med tid likställd med arbetstid avses karensdag samt frånvaro från arbetet för vilken arbetsgivaren enligt lag eller detta kollektivavtal är skyldig att betala lön. 

Som likställda med arbetade dagar anses även de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren, medan anställningsförhållandet pågår, är förhindrad att utföra arbete enligt 7 § 2 mom. i semesterlagen eller 46 § i det här kollektivavtalet. På samma sätt likställs med ordinarie arbetstimmar utbildningstid som helt eller delvis bekostas av arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet.

När anställningsförhållandet inleds räknas under de tre första månaderna hälften av arbetstiden eller den med arbetstid likställda tiden som tid som intjänar ledighet. 

Ogrundad frånvaro utan lön (arbetsskift) minskar rätten till ledighet med 6,75 timmar och fr.o.m. 1.1.2021 8 timmar. Hur övrig oavlönad frånvaro påverkar ledigheten avtalas lokalt (51 §). 

En förutsättning för att få full ledighet är att arbetstagaren har en semester på högst 30 dagar och att arbetstagarens årliga arbetstid i övrigt endast förkortas av ledigheter enligt årsledighetssystemet.Att byta semesterpremien mot motsvarande ledig tid påverkar inte mängden ledighet. 

Vid beviljande av ledighet tillämpas bestämmelserna i 19 § i kollektivavtalet (förkortning av arbetstiden), om inte annat avtalas lokalt (51 §) eller ledigheten överförs till arbetstidsbanken. 

Ersättning för ledighet betalas enligt MTL. 

Ledighet likställs med arbete som berättigar till semester. 

Vid uppsägning av ett lokalt avtal tillämpas bestämmelserna i 51 § i kollektivavtalet.

Bilaga 1b: Flexibelt arbetstidssystem

Man kan lokalt komma överens med huvudförtroendemannen (51 §) om att ta i bruk en modell för flexibel arbetstid och / eller ett årsledighetssystem på det sätt som framställs nedan. Det lokala avtalet ska delges Servicefacket PAM rf och Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf. 

På basis av de erhållna erfarenheterna utvärderar kollektivavtalsparterna sinsemellan hur de lokalt avtalade modellerna fungerar och behovet att utveckla kollektivavtalets bestämmelser. 

Flexibelt arbetstidssystem 

Arbetstagaren och arbetsgivaren kan komma överens om att en deltidsanställds arbetsavtal ändras till flexibel arbetstid med månadslön enligt följande: 

• grundlönen utgörs av månadslön
• i skiftschemat antecknas som arbetstid minst 90 timmar per arbetsperiod på tre veckor eller 180 timmar per arbetsperiod på sex veckor, om inte parterna avtalar om något annat
• arbetsgivaren kan komplettera skiftschemat för perioden till högst 120 timmar per tre veckor eller 240 timmar per sex veckor
• arbetstagaren omfattas av arbetstidsförkortning eller semester
• nya arbetsskift ska meddelas minst 72 timmar innan skiftet börjar. 

Arbetstagaren kan av grundad orsak (arbetstidslagen 17.2 §) vägra att ta emot nya arbetsskift som meddelas på ovan nämnda sätt. Om arbetstiden i skiftschemat har blivit ofullständig på grund av arbetstagarens vägran, förlorar arbetstagaren 8 timmars arbetstidsförkortningsledighet, dock endast för den månad under vilken arbetstagaren har vägrat att arbeta. 

Skiftschemat kan kompletteras också senast 24 timmar innan skiftet börjar. Då har arbetstagaren rätt att vägra att ta emot skiftet utan att förlora sin arbetstidsförkortningsledighet. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i enskilda fall avtala om komplettering av skiftschemat också med kortare varseltid. 

Arbetsgivaren utreder hur man ska förfara när det gäller att meddela huvudförtroendemannen om arbetsskift och göra anteckningar i skiftschemat. 

Arbetstagaren kan vägra att ta emot ett erbjudet arbetsskift utan att förlora månadslönen och förkortningen av arbetstiden om 

• bestämmelserna om vilotider i kollektivavtalet inte uppfylls
• man har avtalat om ledighet med arbetstagaren
• arbetstagaren har rätt till ledighet enligt 46 § i kollektivavtalet
• arbetstagaren är frånvarande på grund av semester, sjukdom, sjukt barn eller familjeledighet. 

Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela om vägran att arbeta. 

Då arbetstagaren vägrar att ta emot nya arbetsskift, betalas lönen för den ifrågavarande perioden enligt det verkliga antalet arbetstimmar (inklusive ledighet likställd med arbetstid). 

Då flexibel arbetstid används tillämpas inte bestämmelsen i 31 § 3 punkten i kollektivavtalet (nödarbete). 

Vid uppsägning av ett lokalt avtal tillämpas bestämmelserna i 51 § i kollektivavtalet. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan säga upp arbetsavtalsbestämmelsen som gäller flexibel arbetstid med minst en månads uppsägningstid. Därefter tillämpas det tidigare arbetsavtalet.

Bilaga 2: Tillämpningsanvisning för omplaceringar

Vid omplacering av arbetstagare från en uppgift till en annan tillämpas följande principer om inget annat avtalats. Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren en utredning om omplaceringen och dess inverkan på anställningsvillkoren. 

Förändringar i anställningsvillkoren
Om en specifik arbetsuppgift (arbetsobjekt) avtalats i arbetsavtalet kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om omplaceringen och de ändringar i anställningsvillkoren den medför, eller också kan omplaceringen genomföras på sådana grunder för uppsägning som avses i arbetsavtalslagen, varvid förändringarna i anställningsvillkoren genomförs efter uppsägningstiden. 

Omplacering grundad på rätten att leda arbetet
Om ingen specifik uppgift (arbetsobjekt) avtalats i arbetsavtalet genomförs omplaceringen från en uppgift till en annan med hänvisning till rätten att leda arbetet, varvid omplaceringen och den löneförändring som medförs av den kan genomföras utan uppsägningstid. Löneförändringen kan genomföras från början av nästföljande månad. Mär rätten att leda arbetet används som grund för omplacering ska arbetsavtalets innehåll utredas på arbetstagarens begäran. 

Omplacering av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker
I fall där omplaceringsrätten används av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker eller jämförbara orsaker (7 kap 3 § i arbetsavtalslagen) tillämpas uppsägningstid för löneförändringar, om inget annat avtalas. 

Om ett omplaceringsfall orsakar betydande varaktiga förändringar av exempelvis lön, arbetstid, bundenhet i arbetet eller arbetsresa för arbetstagaren, ska förhandlingar hållas om förändringarna på det sätt som förutsätts i lagen om samarbete inom företag. Som betydande förändring betraktas exempelvis inte förändring med en lönenivå. I omplaceringsfall ska man sträva efter att ordna arbete med liknande lönenivå. 

Omplacering på arbetstagarens begäran
Om arbetstagaren själv önskar övergå till annan uppgift avtalar arbetsgivaren och arbetstagaren om de villkor som ska gälla för den nya uppgiften. 

Tillfälliga omplaceringar
Vid tillfälliga omplaceringar, exempelvis korta semester- och sjukledighetsvikariat, sänks inte lönen.

Bilaga 3: Tillämpningsanvisning för avbruten period

Avbruten period och övertid 

Arbetstagarens skiftschema under en treveckorsperiod:

1.  En arbetstagare insjuknar under en pågående 120-timmarsperiod och får 8 sjukdagar. Perioden innehåller

• sjuktimmar 48
• arbetstimmar 72
• timmar under perioden 120 = ej övertid

2.  En arbetstagare inleder sin semester under den tredje veckan. Perioden innehåller

• semestertimmar  40 (= 6 semesterdagar à 6,7 timmar)
• arbetstimmar                       96
• timmar totalt                        136 = 16 timmar övertid

3.  En arbetstagares semester har avtalats att börja på tisdagen i periodens sista vecka. Han eller hon insjuknar emellertid i början av andra veckan och får sjukledighet fram till semesterns början. Perioden innehåller

• arbetstimmar 48
• sjuktimmar 48
• semestertimmar 34
• timmar totalt 130 = 10 timmar övertid 

4.  En arbetstagares anställningsförhållande börjar på periodens första lördag. Perioden innehåller

• timmar med arbetsskyldighet 93 (=16 kalenderdagar)
• arbetstimmar 96 = 3 timmar övertid 

5.  En arbetstagare har sagt upp sig. Anställningsförhållandet tar slut på den första fredagen i perioden. Perioden innehåller

• timmar med arbetsskyldighet  33
• arbetstimmar 24 = 10 ”undertidstimmar”

Arbetsgivaren har rätt att vid upprättandet av listan för den aktuella perioden  göra  upp  ett  arbetsskift  för  arbetstagaren  som täcker ”undertidstimmarna”.

Samma rätt gäller även i fall där över- eller undertidstimmar uppstår av orsak som är känd vid upprättandet av listorna. Om man beslutat att periodledighet ska hållas under en period som avbryts, betraktas periodledighetstimmarna utanför avbrottet som arbetstimmar vid beräkning av övertid under perioden. 

Bilaga 4: Semesterlöneavtal 2005

Centralorganisationerna har med stöd av semesterlagens (162/2005) 30 § moment ingått följande kollektivavtal om beräkningen av semesterlön och semesterersättning: 

1 §   Tillämpningsområde

Detta avtal tillämpas på sådana i semesterlagens § 11 moment avsedda arbetstagare, som är anställda hos medlemsföretag som hör till Finlands Näringsliv rf, ifall företaget är anslutet till ett sådant arbetsgivarförbund som 31.12.2004 varit medlem i Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund. Avtalet gäller dock inte sjömän, arbetstagare i skogs- eller flottningsarbeten eller lastnings- och lossningsarbete och inte heller arbetstagare i sådana branscher inom vilka semesterlön och semesterersättning vid tidpunkten för detta avtals undertecknande uträknas och erläggs enligt kollektivavtal som gäller semestrar för arbetstagare i byggnadsbranschen. 

Ovan avsedda gränsdragning av tillämpningsområdet hindar inte medlemsförbunden för dem i den avsedda avtalsområdens del och övriga medlemsförbund i Finlands Näringsliv rf att ansluta sig till detta avtal. 

I företag som under pågående semesterkvalifikationsår ansluter sig som medlem till ovan avsedda arbetsgivarförbund, träder avtalet i kraft från början av det semesterkvalifikationsår, som följer på inträdandet. 

2 §   Semesterlön och semesterersättning

1.  Beräkningsgrunden för arbetstagares semesterlön och semesterersättning är medeltimförtjänst, vilken erhålls så, att under semesterkvalifikationsåret till arbetstagaren erlagd eller till betalning förfallen lön för den tid, under vilken han varit i arbete, med undantag av förhöjning som utöver grundlönen erläggs för nödarbete och enligt lag eller avtal betald övertidsersättning, divideras med antalet motsvarande arbetstimmar. 

2.  Arbetstagares semesterlön och semesterersättning beräknas genom att multiplicera hans i punkt 1) avsedda medeltimförtjänst med den i nedanstående tabell ingående koefficient, som svarar mot det antal semesterdagar som avses i 5 och 6.1 § i semesterlagen.

Ifall antalet semesterdagar är större än 30, höjs koefficienten med talet 7,2 per semesterdag. 

Har under semesterkvalifikationsåret den ordinarie arbetstiden per dygn varit kortare än 8 timmar, beräknas semesterlönen och semesterersättningen ändå genom att på motsvarande sätt multiplicera medeltimförtjänsten med det tal som erhålls då ovanstående koefficienter multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.

3 §   Med arbetstid jämställd tid

Vid fastställande av semesterns längd betraktas som jämställd med arbetad tid den tid för vilken arbetstagare beviljats ledigt från arbetet för att delta i sitt fackförbunds förbundskongress eller förbundsfullmäktige- eller -kommissions eller dessa organ motsvarande förvaltningsorgans möte. Som arbetstid betraktas också den tid under vilken arbetstagare beviljats ledigt för att delta i Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC:s kongress eller fullmäktigemöte. Arbetstagaren bör när han anhåller om ledighet förete vederbörlig utredning över den tid, som han behöver för deltagande i mötet. 

4 §   Ikraftträdande

Med detta avtal upphävs det mellan Arbetsgivarnas i Finland Centralförbund AFC och Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC 10.9.1990 ingångna semesterlöneavtalet. 

Detta avtal träder i kraft den 1 april 2005 sålunda, att avtalet tillämpas på semester, semesterlön och semesterersättning som under dess giltighetstid införtjänats. 

Avtalet kan uppsägas årligen att upphöra vid utgången av semesterkvalifikationsåret. Uppsägningen bör härvid ske senast före utgången av september månad. 

Detta avtal binder alla de till Finlands Näringsliv rf hörande medlemsförbund som avses i § 1 samt FFC:s medlemsförbund, vilka inte före den 1 maj 2005 anmält till de centralförbund som är avtalsparter, att de stannar utanför avtalet.

Helsingfors den 21 mars 2005 In fidem:
Mikko Nyyssölä, Jorma Rusanen

FINLANDS NÄRINGSLIV rf:
Leif Fagernäs, Seppo Riski 

FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC:
Lauri Ihalainen, Lauri Lyly

Bilaga 5: Tillämpningsanvisning för lönebetalning

På lönebetalningsdagen i början av månaden betalas

•  grundlön för senare hälften (16- sista dagen) av föregående månad (för anställd med månadslön lön för senare hälften av föregående månad och för anställd med timlön lön för arbetade timmar under förgående månads senare hälft)
• kvälls- och nattillägg, söndagsersättningar och andra eventuella ersättningar för samma tidsperiod. 

På lönebetalningsdagen i slutet av månaden betalas

• grundlön för första hälften (1–15 dagen) av den aktuella månaden (för anställd med månadslön en halv månads lön och för anställd med timlön lön för arbetade timmar under månadens första hälft)
• kvälls- och nattillägg, söndagsersättningar och andra eventuella ersättningar för samma tidsperiod.

Bilaga 6: Arbetsavtal

Bilaga 7: Individuell löneuppföljningsblankett

Bilaga 8: Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd

Målsättningen med den nya åtgärdsmodellen som utarbetats för arbetsgivare, arbetstagare och arbetskraftsmyndigheter är att arbetstagare så fort som möjligt skall kunna sysselsättas. 

Samarbete och uppsägningsförfarande 

I början av samarbetsförhandlingar som gäller minst 10 arbetstagare presenterar arbetsgivaren en åtgärdsplan. Om innehållet i åtgärdsplanen förhandlas med personalens representanter. I planen redogörs för förhandlingarnas form och förfarande, den planerade tidtabellen samt principerna för de planerade åtgärderna under uppsägningstiden med avseende på arbetssökan, utbildning och användningen av arbetsförvaltningens tjänster. I planen beaktas gällande normer om förfaringssättet vid reduceringen av arbetskraft. Ifall samarbetsförhandlingarna gäller färre än 10 arbetstagare framläggs i samarbetsförhandlingarna principerna för de planerade åtgärderna under uppsägningstiden med avseende på arbetssökan, utbildning och användning av arbetsförvaltningens tjänster. 

Förhandlingarna om åtgärdsmodellens innehåll hindras inte av begränsningen enligt vilken behandlingen av uppsägningens alternativ i samband med stora uppsägningar kan inledas inom ramen för samarbetsförfarandet tidigast sju dagar efter det att grunderna och verkningarna har behandlats. 

I samband med samarbetsförfarandet gällande en planerad reducering av arbetskraft behandlas också eventuellt behövliga ändringar i personalplanen. 

Efter det att samarbetsförhandlingar eller uppsägningsförfarandet i små företag inletts kartlägger arbetsgivaren och arbetskraftsmyndigheten i samråd med de offentliga arbetskraftstjänsterna utan dröjsmål de arbetskraftstjänster som behövs. I samråd med arbetskraftsmyndigheterna kommer man överens om de tillbudsstående tjänsternas kvalitet och den tidtabell som verkställandet av dem kräver samt samarbetet vid förverkligandet av dem. Personalrepresentanterna deltar i samarbetet. 

Sysselsättningsplanen och dess förverkligande under uppsägningstiden 

Arbetsgivaren är skyldig att informera om rätten till sysselsättningsprogrammet och till förhöjt utbildningsstöd. 

Arbetsgivaren meddelar arbetskraftsmyndigheterna om uppsägning som skett på ekonomiska och produktionsmässiga grunder ifall den uppsagda har en arbetshistoria på minst tre år. Skyldigheten att lämna information gäller också för upphörandet av sådana tidsbundna anställningsförhållanden som består av en eller flera oavbrutna perioder eller perioder med korta avbrott och som fortgått minst tre år genom tidsbundet arbetsavtal med samma arbetsgivare. Arbetsgivaren är skyldig att med arbetstagarens medgivande till arbetskraftsmyndigheterna ge uppgifter om dennes utbildning, arbetserfarenhet och arbetsuppgifter omedelbart efter det att uppsägning skett. Arbetsgivaren deltar skilt om så avtalas även i övrigt i uppläggningen av sysselsättningsprogrammet. 

Arbetstagaren har möjlighet att delta i uppläggningen av sysselsättningsprogrammet. Sysselsättningsprogrammet kan vid behov kompletteras senare. 

Ifall inget annat avtalats om saken har arbetstagaren efter uppsägningen rätt till ledighet utan förtjänstförlust för att under sin uppsägningstid delta i uppläggningen av sysselsättningsprogrammet, till arbetssökan på eget eller på myndighets initiativ och till arbetsintervju, till omplaceringsträning, inlärning i arbete eller praktik eller till arbetskraftspolitisk utbildning enligt sitt eget sysselsättningsprogram. Längden av ledigheten är beroende på arbetsförhållandets kontinuitet följande: 

1.  högst 5 dagar, om uppsägningstiden för den anställda är högst en månad; 

2.  högst 10 dagar, om uppsägningstiden för den anställda är över en månad men högst fyra månader; 

3.  högst 20 dagar, om uppsägningstiden för den anställda är över fyra månader. 

Därtill är förutsättningen den, att frånvaron inte åsamkar arbetsgivaren betydande olägenhet. 

Arbetstagaren bör meddela om uttag av ledighet till arbetsgivaren omedelbart och på begäran förete en tillförlitlig utredning över grunderna för ledigheten.

Bilaga 9: Promemoria on meningsskiljaktighet (modell)

Bilaga 10: Allmänt avtal TT-FFC

Kapitel 1   Allmänna bestämmelser 

Utgångspunkter
Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT och Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC syftar båda till att själva, inom sina medlemsförbund och på arbetsplatserna främja förhandlingsrelationerna och avtalsverksamheten samt att påverka trepartsberedningen i det samhälleliga beslutsfattandet. 

Avtalsparternas syfte är att utveckla dessa målsättningar genom att utnyttja samarbetsverksamhetens olika former samt att för sin del övervaka efterlevnaden av avtalen. 

Grundläggande rättigheter
Den till medborgarnas grundrättigheter hörande organiseringsfriheten är okränkbar. Detta gäller såväl arbetsgivare som arbetstagare. Arbetstagarna har rätt att grunda och fungera i fackföreningsorganisationer och får inte på denna grund sägas upp eller diskrimineras i arbetet. Företagens personal har rätt att välja representanter som företräder dem i ärenden som behandlas vid företaget. Rätten att välja representanter och dessa representanters rättigheter och skyldigheter finns definierade i lag och i detta och övriga avtal. Enskild arbetstagares säkerhet och hälsa, opartiska och jämlika bemötande utgör utgångspunkten för avtalsbestämmelserna. 

Direktionsrätt
Arbetsgivare har rätt att anställa och avskeda arbetstagare samt att bestämma om arbetsledningen. 

Förhandlingar mellan parterna och begäran om utlåtanden
När TT eller FFC gör framställning om arbetsmarknadsförhandlingar bör dessa såvitt möjligt inledas utan dröjsmål. Organisationerna bistår i tillkomsten av de branschvisa kollektivavtalen i den ordning som deras stadgar föreskriver. 

Medlemsorganisationerna kan tillsammans be TT eller FFC om utlåtande beträffande tolkningen av avtalen. 

De av kollektivavtalsparterna utsedda representanterna har rätt att göra sig förtrogna med förhållandena på de arbetsplatser som deras medlemmar representerar när härom särskilt avtalas med arbetsgivaren.

Förhandsmeddelande om arbetskonflikt
Innan en politisk arbetsstrid eller sympatistrejk inleds bör härom meddelas till riksförlikningsmannen samt till vederbörande arbetsgivar- eller arbetstagarförbund såvitt möjligt minst fyra dagar före arbetsstriden inleds. I meddelandet bör den tilltänkta arbetsstridens orsaker, begynnelsetidpunkt och omfattning anges. 

Tillämpningsområde
Detta avtal tillämpas med nedan nämnda begränsningar på företag som är medlemmar i Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbunds medlemsförbund. Med arbetsplats avses i detta avtal produktionsenhet eller motsvarande verksamhetsenhet vid medlemsföretag som hör till Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund. 

Organisations- och dylika ändringar
När det sker en väsentlig minskning eller utvidgning i arbetsplatsens verksamhet eller när det gäller överlåtelse av rörelse, fusion, bolagisering eller med dessa jämförbar väsentlig organisationsändring bör samarbetsorganisationen i enlighet med principerna i detta avtal ändras så att de motsvarar förändringen som skett i arbetsplatsens storlek och struktur. 

Laghänvisningar
Till den del som i detta avtal inte annat överenskommits, tillämpas lagen om samarbete vid företagen (725/78) samt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och sökande av ändring i arbetarskyddsärenden (131/73) och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet (954/73), vilka inte utgör delar av detta avtal.  

Kapitel 2   Samarbete på arbetsplatsen 

Utvecklingsverksamhet
I enlighet med principerna i detta avtal bör arbetstagarna och deras representanter kunna delta i utvecklingen och verkställandet av ändringarna i arbetsorganisationen, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna.

I samband med utvecklingsverksamheten och den härtill eventuellt hörande tillämpningen av ny teknologi bör man arbeta för att åstadkomma ett meningsfullt, växlande och utvecklande arbetsinnehåll och förbättrad produktivitet. På detta sätt skapas möjligheter till utveckling i arbetet och ökad beredskap för nya arbetsuppgifter.

De åtgärder som vidtas får inte leda till en sådan ökning av den totala belastningen att den medför risk för arbetstagarens hälsa eller säkerhet.

Den utveckling som sker i produktiviteten, produktionen och personalen följs upp med lämpliga intervaller i samarbete mellan parterna på arbetsplatsen. Om behövliga uppföljningssystem och indikatorer avtalas lokalt.

Samarbetets förverkligande
Samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan ske i en permanent tillsatt förhandlingsdelegation, en projektgrupp som tillsatts för att genomföra ett visst utvecklingsprojekt eller i förhandlingar mellan arbetsgivaren och personalen. I den projektgrupp som bildas för att förverkliga ett utvecklingsobjekt skall företaget och arbetstagarna vara opartiskt representerade. Arbetstagarna väljer sina representanter i första hand bland de arbetstagare som arbetar i den enhet som valts till utvecklingsobjekt.

Ifall inte annat avtalas bör en i enlighet med samarbetslagen avsedd delegation grundas vid företaget, eller i en del av den, i sådana fall där antalet anställda överstiger 200, ifall alla personalgrupper så önskar.

För förverkligandet av ett utvecklingsprojekt kan lokalt avtalas om grundande av ett sådant samarbetsorgan som behandlar de ärenden som ingår i utvecklingsarbetet. Organet kan ersätta separata samarbets- och arbetarskyddskommissioner samt övriga motsvarande kommissioner. Samma samarbetsorgan kan också svara för planer och åtgärder som vidtas i enlighet med samarbetslagen, lagen om tillsynen över arbetarskyddet, hälsovårdslagen (743/78) och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/86) i den omfattning varom lokalt avtalas.

Ifall arbetsgivaren i företagets utvecklingsverksamhet utnyttjar utomstående konsulters tjänster ansvarar arbetsgivaren för att konsultföretagets verksamhet sker i överensstämmelse med detta avtal.

Det är viktigt att planeringen och det praktiska utförandet av utvecklingsåtgärderna intimt kopplas samman med företagets personalpolitik, speciellt anställningen av personal, främjandet av jämlikheten, interna omplaceringar, utbildning, information, arbetarskydd, upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetsplatshälsovården.

Verksamhet för upprätthållandet av de anställdas arbetsförmåga
Verksamheten för att upprätthålla arbetsförmågan sker i samarbete med linjeledningen,      personaladministrationen, företagshälsovården och arbetarskyddsorganisationen. Principerna för verksamheten för att upprätthålla arbetsförmågan, med vilka man upprätthåller de anställdas arbetsförmåga och möjligheter att klara sig i sitt arbete, innehålls i arbetarskyddets verksamhetsprogram eller i arbetsplatshälsovårdens verksamhetsplan. Med avtal kan ovan nämnda principer innehållas även i en plan för utvecklingsverksamhet eller motsvarande som uppgörs på arbetsplatsen. Arbetarskyddschefens och arbetarskyddsfullmäktigs uppgift är att delta i uppläggningen, förverkligandet och uppföljningen av planen.

Kapitel 3   Samarbetsuppgifter och samarbetsorganisationer

3.1  Bestämmelserna som gäller förtroendemän

Val
Med förtroendeman avses i detta avtal, ifall inte avtalstexten ger anledning till annat, av fackavdelning vald huvudförtroendeman och arbetsavdelnings eller motsvarande enhets förtroendeman. Med fackavdelning avses i detta avtal registrerad underförening i fackförbund som är part i ett kollektivavtal. 

Förtroendemannen bör vara anställd på respektive arbetsplats och i egenskap av arbetstagare vara förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen. Ifall man för arbetsplatsen valt endast en förtroendeman är han i detta avtal avsedd huvudförtroendeman. Lokalt kan avtalas att huvudförtroendemannen sköter arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter eller tvärtom. 

Utöver val av huvudförtroendeman avtalas på fackavdelningens initiativ lokalt om till vilken avdelning, eller enhet som motsvarar avdelning, man väljer förtroendeman. Härvid bör uppmärksamhet fästas vid att de avtalade verksamhetsområdena är ändamålsenliga och till sin omfattning sådana att de främjar en med förhandlingsordningen förenlig behandling av ärendena. Vid bedömningen bör hänsyn också tas till antalet arbetstagare vid ifrågavarande avdelning och förtroendemannens möjligheter att även med beaktande av skiftarbete träffa avdelningens arbetstagare. Lokalt kan avtalas om att ovan nämnda förtroendeman sköter (arbetar)skyddsombudets uppgifter eller tvärtom. 

Fackavdelning har rätt att förrätta förtroendemannaval på arbetsplatsen. Om valet sker på arbetsplatsen bör fackavdelningens alla medlemmar beredas tillfälle att delta i valet. Valarrangemangen och -förrättningen får dock inte störa arbetet. Om tidpunkten och platsen för valet bör överenskommas med arbetsgivaren senast 14 dygn före valförrättningen. Arbetsgivaren bereder av fackavdelningen utsedda personer möjlighet att förrätta valet. 

Uppgifter
Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att fungera som fackavdelningens företrädare i frågor som gäller tillämpning av kollektivavtalet. 

Förtroendemannen representerar fackavdelningen i ärenden som gäller tillämpning av arbetslagstiftning och relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare i allmänhet samt i frågor som ansluter sig till företagets utveckling. Förtroendemannen har även till uppgift att för egen del upprätthålla och utveckla förhandlingsverksamheten och samarbetet mellan företaget och dess personal.

Förhandlingsordning
Ifall det uppstår oklarhet eller meningsskiljaktighet om arbetstagares lön eller tillämpningen av de lagar och avtal som hänför sig till anställningen bör förtroendemannen ges all den information som är av vikt för utredningen av fallet. 

Enskild arbetstagare bör i ärende som hänför sig till hans eget arbetsförhållande vända sig till sin förman för utredning av saken. Har arbetstagaren inte fått ovan nämnda ärende klarlagt direkt med förmannen, kan han hemställa ärendet till förhandlingar mellan avdelningens eller motsvarande enhets förtroendeman och arbetsgivarens representant. Om ärendet inte på detta sätt blir klarlagt kan ovan nämnda förtroendeman föra ärendet vidare till huvudförtroendemannen. 

Till kollektivavtalet bundna förbund har rätt att på lokala parters gemensamma begäran skicka sin representant till en lokal förhandling som gäller meningsskiljaktighet. 

Om en meningsskiljaktighet på arbetsplatsen inte kan lösas lokalt tillämpas förhandlingsordningen i kollektivavtalet. 

Om meningsskiljaktigheten gäller avslutande av en i detta avtal avsedd förtroendemans arbetsförhållande bör lokala förhandlingar och förhandlingar på förbundsnivå omedelbart inledas och föras efter det att grunden för avslutandet bestridits. 

3.2  Bestämmelserna om arbetarskydd

För arbetarskyddssamarbetet utser arbetsgivaren en arbetarskyddschef. Arbetstagarnas rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig och en suppleant för denne fastställs i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och sökande av ändring i arbetarskyddsärenden. 

Uppgifter
Till arbetarskyddschefens uppgifter hör, utöver andra till arbetarskyddssamarbetet hörande uppgifter, även att organisera, upprätthålla och utveckla arbetarskyddssamarbetet. Arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter fastställs enligt lagen och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet. Därtill utför arbetarskyddsfullmäktig övriga uppgifter som enligt övrig lagstiftning och övriga avtal tillkommer honom. Ifall man inte lokalt kommit överens om andra uppgifter har företagets skyddsombud i uppgift att delta i behandlingen och förverkligandet av de samarbetsärenden inom arbetarskyddet som faller inom ramen för skyddsombudets verksamhetsområde. När arbetarskyddsfullmäktig är förhindrad att sköta sina uppgifter sköter hans suppleant de fullmäktigeuppgifter, som inte kan framskjutas till dess arbetarskyddsfullmäktigs hinder upphör.

Skyddsombud
Lokalt avtal ingås om valet av skyddsombud, deras antal, uppgifter och verksamhetsområde med iakttagande av samma valprinciper som avtalats i punkt 3.1, tredje stycket om val av förtroendeman. Därtill bör man ta hänsyn till arbetarskyddsriskerna och övriga faktorer som påverkar arbetsmiljön. Skyddsombudet väljs av arbetsplatsens arbetstagare bland sig.

Arbetarskyddskommission
Lokalt avtalas om val av övriga samarbetsorgan som främjar arbetarskyddet samt avtalas om ändamålsenliga samarbetsformer med beaktande av arbetsplatsens natur, omfattning och antalet arbetstagare och uppgifternas art och andra omständigheter. Om man inte kommit överens om andra samarbetsformer grundas en arbetarskyddskommission för arbetarskyddssamarbetet. 

Begränsning av tillämpningsområdet
Arbetarskyddsbestämmelserna enligt detta avtal tillämpas när antalet regelbundet arbetande arbetstagare på arbetsplatsen är minst 20. Istället för det som bestäms i ovanstående mening bör en arbetarskyddsfullmäktig väljas på motsvarande sätt när antalet arbetstagare är minst 10. 

3.3  Meddelanden

Fackavdelningen eller motsvarande bör lämna ett skriftligt meddelande till arbetsgivaren om de personer som valts till förtroendemän, om när huvudförtroendemannasuppleant fungerar som huvudförtroendemans ställföreträdare, när arbetarskyddsfullmäktig eller ett skyddsombud vikarierar i förtroendemannauppgift eller när förtroendemännen vikarierar i arbetarskyddsuppgifter. I de fall då arbetarskyddsfullmäktiges suppleant vikarierar arbetarskyddsfullmäktig bör arbetarskyddsfullmäktigen skriftligen meddela härom till arbetsgivaren. Arbetsgivaren meddelar förtroendepersonerna, vilka som från företagets sida deltar i förhandlingar med dem. 

Kapitel 4   Bestämmelser som gäller förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktigs och arbetarskyddsombudets ställning 

4.1  Befrielse från arbetet och ersättning av förtjänstförlust

Befrielse från arbetet
För skötande av sina uppgifter beviljas huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig vid behov antingen tillfällig, regelbundet återkommande eller total befrielse från arbetet Till annan förtroendeman än huvudförtroendeman, skyddsombud samt övriga personalföreträdare som deltar i det samarbete mellan företaget och personalen som förutsätts i detta avtal, ordnas vid behov tillfällig befrielse från arbetet.

Vid bedömningen av behovet av befrielse bör bland annat fästas uppmärksamhet vid antalet arbetstagare i respektive personalgrupp, produktionens och verksamhetens art samt mängden uppgifter. 

Ifall huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig befriats från arbete med regelbundet återkommande intervaller bör han sköta sin uppgift huvudsakligen under denna tid. För skötande av nödvändiga ärenden bör arbetsledningen dock bevilja befrielse från arbetet även vid annan tidpunkt som med hänsyn till arbetet är lämplig. Arbetsgivaren ersätter huvudförtroendemans och arbetarskyddsfullmäktigs förtjänstförlust för ovan nämnda tider. 

Ifall man inte kommit överens om annat beträffande arbetarskyddsfullmäktigs befrielse från arbetet, beräknas arbetarskyddsfullmäktigs tidsanvändning enligt de branschvisa koefficienter, som trädde i kraft 1.4.1986. Befrielsen från arbete är dock alltid minst fyra timmar under fyra på varandra följande veckor. 

Ifall förtroendemanna- och arbetarskyddsuppgifterna har kombinerats och sköts av samma person beaktas detta som en ökande faktor vid överenskommelse om befrielse från arbetet. 

Ersättning av förtjänstförlust
Arbetsgivaren ersätter den förtjänst som i detta avtal avsedd personalrepresentant går miste om på grund av deltagande i lokal förhandling med arbetsgivarens representanter eller när han i övrigt sköter med arbetsgivaren överenskomna uppgifter. 

Ifall förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, skyddsombud eller medlem i arbetarskyddskommission eller motsvarande samarbetsorgan utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter utanför sin ordinarie arbetstid betalas för den på detta sätt förlorade tiden övertidsersättning eller kommer man med honom överens om annan tilläggsersättning. 

Den medeltimförtjänst som skall användas vid beräkning av ersättning för förtjänstförlust avtalas branschvis ifall man inte mellan förbunden kommit överens om ersättning av förtjänstförlust på annat sätt.

4.2  Ställning

Arbetsförhållande
I sitt arbetsförhållande till arbetsgivaren står förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, skyddsombud och övriga personalföreträdare i samma ställning oberoende av om han sköter sitt förtroendeuppdrag vid sidan av sitt eget arbete eller om han beviljats delvis eller total befrielse från arbetet. Han är skyldig att iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider och arbetsledningens direktiv samt övriga ordningsföreskrifter.

Arbetsutrymmen
Arbetsgivaren arrangerar för huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig ett ändamålsenligt utrymme, där det för skötandet av förtroendeuppdraget förutsatta materialet kan förvaras. Mär arbetsplatsens storlek förutsätter ett speciellt verksamhetsutrymme arrangerar arbetsgivaren ett ändamålsenligt rum, där de för skötande av uppdraget nödvändiga diskussionerna kan föras. Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig är berättigade att för skötande av sina uppgifter vid behov använda företagets sedvanliga kontors-mm. materiel. Om praktiska arrangemang avtalas lokalt.

Löne- och omplaceringsskydd
Huvudförtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs möjligheter att förkovra sig och avancera i yrket får inte bli lidande på grund av förtroendeuppdraget. Så länge han sköter uppdraget eller på grund av det får han inte förflyttas till ett sämre avlönat arbete än det han hade när han valdes till uppgiften. Inte heller får han förflyttas till ett mindre värt arbete ifall arbetsgivaren kan erbjuda honom annat arbete som motsvarar hans yrkesskicklighet. Ifall till huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig vald persons ordinarie arbete försvarar handhavandet av förtroendeuppdraget bör han, med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen och hans yrkesskicklighet, ordnas annat arbete. Ett dylikt arrangemang får inte medföra en sänkning i förtjänsten. Huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs förtjänstutveckling bör motsvara den allmänna förtjänstutvecklingen i företaget.

Om man är tvungen att tillfälligt förflytta ett skyddsombud i arbete utom hans eget verksamhetsområde bör man sträva till att förflyttningen inte oskäligt försvårar skötseln av skyddsombudsuppgifterna.

Upprätthållande av yrkesskickligheten
Efter att huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigs uppdrag upphört bör han tillsammans med arbetsgivaren utreda huruvida han bibehållit sin yrkesskicklighet eller om återgången till det tidigare arbetet eller till motsvarande uppgift förutsätter yrkesmässig utbildning. Arbetsgivaren arrangerar den utbildning som utredningen eventuellt förutsätter. Mär man avväger vad utbildningen bör innehålla bör uppmärksamhet fästas vid hur lång befrielsen från arbetet varit, mandatperiodens längd och de ändringar som skett i arbetsmetoderna under ifrågavarande tid.

Överlåtelse av rörelse (Ändring. I kraft 1.6.2001)
Oberoende av en rörelses överlåtelse fortgår huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs ställning oförändrad ifall den överlåtna rörelsen eller en del av den bibehåller sin självständighet. Ifall den överlåtna rörelsen eller en del av den förlorar sin självständighet är huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig berättigade till det efterskydd varom avtalats i punkt 4.3 i detta avtal, vilket räknas från den tidpunkt då verksamhetsperioden på grund av överlåtelsen upphör.

4.3  Anställningsskydd

Uppsägning på ekonomiska och produktionsmässiga grunder
Om företaget säger upp eller permitterar personal på grund av ekonomiska eller med produktionen sammanhängande orsaker får en huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig inte sägas upp eller permitteras om inte produktionsenhetens verksamhet helt nedläggs. Ifall man gemensamt kan konstatera att huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktig inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans yrke eller annars är lämpat för honom, kan från denna regel dock avvikelse göras. 

Individuellt skydd (Ändring. I kraft 1.6.2001)
Annan förtroendeman än huvudförtroendeman kan i enlighet med arbetsavtalslagens 7:10 §, moment 2 sägas upp eller permitteras endast när arbetet helt upphör och arbetsgivaren inte kan ordna annat arbete som skulle motsvara hans yrkesskicklighet eller annars lämpligt för honom eller när han inte kan utbildas till annat arbete på det sätt som avses i arbetsavtalslagens 7:4§. 

Förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte sägas upp på individuella grunder ifall inte i arbetsavtalslagens 7:10 §, moment 1 förutsatt samtycke därtill givits av majoriteten av de arbetstagare som han representerar. 

En förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte hävas eller behandlas som hävt i strid med bestämmelserna i 8 kap. 1–3 § i arbetsavtalslagen. Hävning av arbetsavtal på den grund att han skulle ha brutit mot ordningsföreskrifterna är inte möjlig ifall han inte samtidigt upprepade gånger eller i väsentlig grad samt trots varning försummat sin arbetsskyldighet. 

Kandidatskydd
Ovan nämnda bestämmelser om anställningsskydd bör tillämpas också på person som av fackavdelningsmöte uppställts till förtroendemannakandidat och om vars kandidatur arbetsgivaren erhållit skriftligt meddelande samt på arbetarskyddsfullmäktigekandidat om vars uppställande skriftligen meddelats till arbetarskyddskommissionen eller till annat motsvarande samarbetsorgan. Kandidatskyddet börjar dock tidigast tre månader före den till huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig valdas mandattid börjar och upphör för andra än invalda kandidaters del när valresultatet konstateras. 

Efterskydd
Bestämmelserna om anställningsskydd bör tillämpas på arbetstagare som fungerat som huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig ännu sex månader efter det att förtroendeuppdraget upphört.

Ersättningar (Ändring. I kraft 1.6.2001)
Om förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal upphävts i strid mot bestämmelserna i detta avtal skall arbetsgivaren till honom erlägga en ersättning på minst 10 och högst 30 månaders lön. Ersättningen ska bestämmas enligt grunderna i 12 kap. 2 § 2 mom. i arbetsavtalslagen. Kränkning av rättigheterna i detta avtal skall beaktas som en faktor som ökar ersättningens belopp. Om 20 eller färre arbetstagare och tjänstemän regelbundet arbetar vid en produktionsenhet eller motsvarande verksamhetsenhet, är den ovan nämnda ersättningen till arbetarskyddsfullmäktigen lika med lönen för minst fyra månader och högst den ersättning som fastställs enligt 12 kap. 2 § 1 mom. 

Ersättningen för en enligt detta avtal ogrundad permittering fastställs i enlighet med 12 kap. 1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.       

4.4  Suppleanter

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på huvudförtroendemannasuppleant och vicefullmäktig som sköter arbetarskyddsfullmäktigeuppgift under den tid som de enligt i detta avtal avsett meddelande fungerar som suppleanter. 

Kapitel 5    Arbetsgivarens informationsskyldighet 

Lönestatistik- och personaluppgifter

Ifall för den tjänsteman som varit inte branschvis eller lokalt kommer överens om annat är huvudförtroendemannen berättigad att för handhavandet av sitt uppdrag erhålla uppgifter som motsvarar TT:s kvartalsstatistik om de till hans verksamhetsområde hörande arbetstagarnas förtjänstnivå och -struktur omedelbart efter det att TT:s lönestatistik färdigställts förutsatt att det om de löneuppgifter som insamlas från företagen finns ifrågavarande statistikgruppering av uppgifterna inom respektive bransch. Löneuppgifter, som gäller arbetstagargrupper på mindre än sex personer lämnas inte. 

Om det inom branschen eller på arbetsplatsen inte finns lönestatistik med ovan förutsatt innehåll, bör om de löneuppgifter som lämnas till huvudförtroendemannen avtalas skilt. 

Huvudförtroendeman är därtill berättigad att skriftligen erhålla namnuppgifter och uppgift om lönegrupp eller motsvarande för de inom hans verksamhetsområde arbetande arbetstagarna samt över tidpunkten för arbetsförhållandets inledande, ifall man inte branschvis eller lokalt kommer överens om annat. Uppgifterna lämnas en gång om året över de arbetstagare som vid tidpunkten i fråga står i arbetsförhållande till företaget.

Huvudförtroendemannen har rätt att inom sitt verksamhetsområde göra sig förtrogen med på företaget gällande system för arbetsprissättning och regler för hur miljötilläggen i olika löneformer fastställs och beräknas.Huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig har rätt att erhålla uppgift om de underleverantörer som verkar inom deras verksamhetsområde samt om den arbetskraft som i underleverantörernas tjänst arbetar på arbetsplatsen.

Uppgifterna om utomstående arbetskraft

Arbetsgivaren informerar huvudförtroendemannen på förhand om den utomstående arbetskraft som skall delta i produktions- och underhållsarbetet. Om detta inte på grund av arbetets brådskande natur eller annan motsvarande orsak är möjligt kan informationen i dessa exceptionella fall ges även i efterhand utan dröjsmål. Ovan nämnda uppgift meddelas såvitt möjligt även till arbetarskyddsfullmäktig.

Bokföring av arbetstiden

Huvudförtroendemannen har rätt att göra sig förtrogen med förteckningen över nöd- och övertidsarbete som uppgörs i enlighet med arbetstidslagen (605/96) på samma sätt som arbetarskyddsfullmäktig.

Uppgifternas konfidentiella karaktär

Huvudförtroendeman får ovan nämnda uppgifter konfidentiellt för skötande av sina uppgifter.

Författningssamlingar

Arbetsgivaren anskaffar för arbetarskyddsfullmäktigens, arbetarskyddsombudets och övriga arbetarskyddsorgans bruk de lagar, förordningar och övriga arbetarskyddsbestämmelser som är nödvändiga för skötseln av deras respektive uppgifter.

Uppgifter som gäller företaget

Arbetsgivaren bör för personalen eller personalens företrädare presentera: 

En på företagets bokslut grundad redogörelse för företagets ekonomiska situation efter det att bokslutet fastställts.

Minst två gånger under räkenskapsåret en enhetlig redogörelse för företagets ekonomiska situation med uppgifter om framtidsutsikterna för företagets produktion, sysselsättning, lönsamhet och kostnadsstruktur.

Årligen en personalplan, som innehåller uppskattningar av beräknade förändringar i personalens antal, art och ställning.

Utan dröjsmål väsentliga förändringar i ovan nämnda uppgifter. 

I de företag där personalen regelbundet uppgår till minst 30 personer, ges företagets i samarbetslagens 11 § 2 moment avsedda bokslutsuppgifter på begäran skriftligt till personalens representant.

I samband med presentationen av bokslutsuppgifterna, utredningarna om företagets ekonomiska situation och personalplanen är det ändamålsenligt att även informera personalen eller dess företrädare om resultatet, produktionen och framtidsutsikterna för olika verksamhetsenheter med hjälp av förklarande indikatorer. 

De allmänna principer eller direktiv som tillämpas i företaget vid handläggningen av personalfrågor samt företagets verksamhets- och personalorganisation skall på arbetsplatsen bringas till personalens kännedom. 

Parterna rekommenderar att man i samband med de uppgifter om företagets ekonomi som avses ovan också i mån av möjlighet redogör för branschens allmänna konjunktur- och ekonomiska utsikter. 

Tystnadsplikt

Då företagets arbetstagare eller företrädare för personalen enligt detta avtal har fått information om arbetsgivarens affärs- eller yrkeshemligheter, får dessa uppgifter bara behandlas bland de arbetstagare och personalföreträdare som berörs av frågan, ifall annat inte avtalas mellan arbetsgivaren och dem som är berättigad att få informationen. Då arbetsgivaren meddelar om tystnadsplikt skall han precisera vilka uppgifter som berörs av tystnadsplikten och hur länge den varar. Innan arbetsgivaren anmäler att det är fråga om en affärs- eller yrkeshemlighet förklaras grunderna för sekretessen för vederbörande arbetstagare eller personalföreträdare. 

Kapitel 6   Personalintern informationsverksamhet och anordnande av möten 

Registrerad underförening i förbund som är part i det på arbetsplatsen tillämpade kollektivavtalet och underförenings avdelning på arbetsplatsen, arbetarlag eller annan i samarbetslagen avsedd personalgrupp har rätt att på arbetsplatsen eller i annan överenskommen lokalitet ordna möten om arbetsmarknadsfrågor eller i frågor som gäller arbetsplatsens arbetsrelationer på sätt varom överenskommits mellan centralorganisationerna eller branschvis eller med iakttagande av vedertaget bruk på arbetsplatsen. 

I föregående stycke nämnd personalsammanslutning har rätt att utom arbetstid, antingen före dess början, under måltidsrasten eller efter arbetstidens slut, utdela till sina medlemmar möteskallelser, skriftliga meddelanden om anställningsförhållandena på arbetsplatsen eller om arbetsmarknadsfrågor i allmänhet, i matsal, omklädningsrum eller på annan med arbetsgivaren överenskommen motsvarande plats utanför den egentliga arbetsplatsen, såsom fabrikssal eller dylik. I meddelandet bör anges vem som utfärdat det.

Om en för personalen avsedd informationstidning utkommer på arbetsplatsen har ovan i denna punkt avsedd personalsammanslutning rätt att utnyttja denna för att publicera ovan nämnda möteskallelser och andra meddelanden eller publicera dem på en av arbetsgivaren anvisad anslagstavla. Den som sätter upp meddelanden på anslagstavlan svarar för innehållet och skötseln av anslagstavlan. 

Kapitel 7   Utbildning

7.1  Yrkesutbildning

Då arbetsgivaren ger en arbetstagare yrkesutbildning eller skickar honom till utbildning som ansluter sig till hans yrke, ersätts de direkta kostnader utbildningen ger upphov till samt förtjänstförlusten för ordinarie arbetstid beräknad enligt medeltimförtjänst, om inte annat avtalats i kollektivavtalet i fråga. Sker utbildningen helt utom arbetstid ersätts därav föranledda direkta kostnader. Att det är fråga om utbildning i enlighet med denna paragraf bör konstateras före anmälning till kursen. 

Med direkta kostnader avses resekostnader, kursavgifter, kostnader för sådant undervisningsmaterial som kursprogrammet förutsätter, helpensionsavgifter vid internatkurser och för andra än internatkursers del, de ersättningar för resekostnader som fastställts i ifrågavarande kollektivavtal. Förtjänstförlust för ordinarie arbetstid ersätts såväl för kurs- som restidens del. För den tid som utom ordinarie arbetstid används till utbildning, eller resor som utbildningen förutsätter, ges ingen ersättning. För den tid som åtgår till deltagande i kursen eller för de resor som krävs för deltagande i den görs inget avdrag på lönen för personer med vecko- eller månadslön. 

7.2  Gemensam utbildning

Den utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen arrangeras av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund gemensamt, centralorganisationernas eller deras medlemsförbunds samarbetsorgan eller arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller annorstädes. 

Parterna konstaterar, att det mest ändamålsenliga sättet att arrangera gemensam utbildning i allmänhet är att utbildningen anordnas på respektive arbetsplats, varvid de lokala förhållandena bäst kan beaktas. 

Grundkurser i arbetarskyddssamarbete samt specialkurser som krävs för arbetarskyddssamarbetet är sådan gemensam utbildning som här avses. Enligt förutsättningarna i detta avtal kan i en grundkurs delta person som är medlem i arbetarskyddskommission, arbetarskyddsfullmäktig, fullmäktigs suppleant, skyddsombud samt när det gäller specialkurser, arbetarskyddsfullmäktig.

Till medlem i samarbetsorgan och i avtalen avsedd arbetstagarrepresentant som deltar i utbildning, utbetalas ersättning såsom bestämts i punkt 7.1. Om deltagande i utbildning avtalas, beroende på utbildningens natur, lokalt i ifrågavarande samarbetsorgan eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. 

Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas också på utbildning som hänför sig till medinflytandesystemen och lokalt avtalsförfarande. Om deltagande i utbildning kan också överenskommas mellan arbetsgivaren och vederbörande person. Parterna rekommenderar att deras egna och medlemsförbundens utbildningsanstalter tillsammans med medlemsförbunden i samråd vidtar åtgärder för att ordna utbud på utbildning som gäller medinflytandesystemen och lokalt avtalsförfarande. Den mellan parterna tillsatta utbildningsarbetsgruppen följer med hur ovan nämnda utbildningsutbud förverkligas. 

7.3  Fackföreningsutbildning, arbetsförhållandets bestånd och anmälningstider

Arbetstagarna ges tillfälle att delta i kurser som arrangeras av FFC eller dess medlemsförbund och som räcker en månad eller kortare tid, utan att anställningsförhållandet på denna grund avbryts, när detta kan ske utan att föranleda kännbar olägenhet för produktionen eller företagets verksamhet. Då ovan nämnda olägenhet bedöms noteras också arbetsplatsens storlek. I nekande fall meddelas huvudförtroendemannen senast 10 dagar innan kursen börjar orsaken till varför beviljande av ledighet skulle medföra kännbar olägenhet. Härvid vore det tillrådligt att gemensamt söka klarlägga en eventuell ny tidpunkt då inget hinder för deltagande skulle föreligga. 

Anmälan om avsikt att delta i kurs bör göras så tidigt som möjligt. I det fall att kursen räcker högst en vecka bör anmälan göras minst tre veckor före kursens början och senast sex veckor före när det gäller längre kurser. 

Innan en person deltar i ovan avsedd utbildning bör han med arbetsgivaren komma överens om de åtgärder som deltagandet orsakar samt uttryckligen på förhand konstatera huruvida det är fråga om utbildning för vilken arbetstagaren i enlighet med utbildningsavtalet erhåller ersättning av arbetsgivaren. Samtidigt skall ersättningens omfattning klargöras.  

7.4  Ersättningar 

För kurs som anordnas i FFC:s eller dess medlemsorganisations kurscentral eller av särskilda skäl annorstädes och som utbildningsarbetsgruppen har godkänt, är arbetsgivaren skyldig att till huvudförtroendeman, förtroendeman, förtroendemannasuppleant, arbetarskyddsfullmäktig jämte fullmäktigs suppleant, medlem i arbetarskyddskommission samt till skyddsombud utbetala ersättning för förlorad arbetsförtjänst under sådan utbildning som deras uppgifter förutsätter, till förtroendemän för högst en månad och till ovan nämnda personer med arbetarskyddsförtroendeuppdrag för högst två veckor. I fråga om utbildning som ansluter sig till förtroendemannaverksamheten och som anordnas på nämnda utbildningsanstalter betalas likaså ersättning till fackavdelnings ordförande för högst en månad, om han arbetar i ett företag med minst 100 arbetstagare i vederbörande bransch och den fackavdelning han leder har minst 50 medlemmar. 

Därtill betalas till kursarrangören för en mellan centralorganisationerna överenskommen måltidsersättning som erläggs till i föregående stycke avsedda arbetstagare för varje sådan kursdag, för vilken ersättning erläggs för förtjänstbortfall, såsom ersättning för de av kursen orsakade måltidskostnaderna. 

Ovan i denna punkt avsedda ersättningar är arbetsgivaren skyldig att betala endast en gång till samma person för samma eller till innehållet motsvarande utbildning. 

7.5  Sociala förmåner

Deltagande i fackföreningsutbildning som avses i avtalet, medför inte fram till en månads gräns någon minskning av semester-, pensions- eller andra därmed jämförbara förmåner. 

Kapitel 8   Anlitande av utomstående arbetskraft 

8.1  Allmänt

Anlitande av utomstående arbetskraft sker vid företagen i två olika former. Å ena sidan baserar sig anlitandet av utomstående arbetskraft på två självständiga företagares handels-, anskaffnings-, entreprenads-, uthyrnings-, uppdrags-, arbets- osv. avtal, varvid arbetet utförs av en utomstående företagare utan att den andra avtalsparten har någonting med arbetets utförande att göra. I praktiken kallas den verksamhet som grundar sig på ett dylikt avtal i allmänhet för underleverans eller underentreprenad. 

Å andra sidan grundar sig anlitande av utomstående arbetskraft på s.k. arbetskraftshyrning, varvid de arbetstagare (hyresmän), som hyrts ut av företag som skaffar arbetskraft, utför arbete för en annan arbetsgivare under dennes ledning och uppsikt.

Ovan i föregående stycke nämnda situationer kallas i det följande för underleverans och ovan i andra stycket nämnda situationer för anlitande av hyrd arbetskraft. 

I de avtal som gäller underleverans eller anlitande av hyrd arbetskraft upptas ett villkor, där underleverantör eller företag som hyr ut arbetskraft förbinder sig att iaktta det allmänna kollektivavtalet inom sin bransch ävensom arbets- och sociallagstiftningen. 

8.2  Underleverans

Om företagets arbetskraft med anledning av underleverans undantagsvis måste reduceras bör företaget försöka placera ifrågavarande arbetstagare i andra uppgifter inom företaget och ifall detta inte är möjligt uppmana underleverantören att, om denna behöver arbetskraft, ta de friställda arbetstagare som lämpar sig för underleveransarbetet i arbete med oförändrade löneförmåner. 

Ett arbetsavtal får inte utformas som om det vore fråga om ett ackordsavtal mellan självständiga företagare, då det i själva verket är fråga om ett arbetsavtal.

8.3  Hyrd arbetskraft

Företagen bör begränsa sin användning av hyrd arbetskraft endast till utjämning av arbetstoppar eller till uppgifter som annars är tids- eller kvalitetsmässigt begränsade och som på grund av brådska, begränsad tid, yrkesskicklighetskrav, specialredskap eller av andra orsaker inte kan utföras av företagets egna arbetstagare. 

Som osund hyrning av arbetskraft måste sådan verksamhet betraktas, där lånemän vid företag som anskaffat annat arbetskraft en längre tid arbetar vid företaget sida vid sida med företagets ordinarie arbetstagare och under samma arbetsledning. 

Företag som anlitar utomstående arbetskraft bör på anmodan för huvudförtroendemannen klargöra frågor i anslutning till dylika arbetstagares arbete. 

Kapitel 9   Avtalets bindande verkan 

Detta avtal träder i kraft 1.10.1997 och är i kraft tills vidare med sex månaders uppsägningstid.

Centralförbundens medlemsförbund kan med kollektivavtal avvika från detta avtals bestämmelser med undantag av de avtalsbestämmelser som gäller förtroendemans och arbetarskyddsfullmäktigs anställningsskydd. När avvikande avtal ingås bör centralförbundet informeras härom.  

Helsingfors onsdag 4 juni 1997 

INDUSTRINS OCH ARBETSGIVARNAS CENTRALFÖRBUND TT
Tapani Kahri Seppo Riski 

FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC
Lauri Ihalainen Kirsti Palanko-Laaka

Bilaga 11: Avtal om uppsägningsskydd 2001 (TT-FFC)

I      ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1  §   Allmän tillämpning

Avtalet gäller uppsägning av tills vidare gällande arbetsavtal av orsak som beror på arbetstagaren, eller som har samband med hans person, vid uppsägning från arbetstagarens sida samt de förfaringsregler som skall iakttas vid uppsägning eller permittering av arbetstagare på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Avtalet gäller inte 

1.      i sjömanslagen (423/78),
2.      i lagen om yrkesutbildning (630/98) avsedda anställningsförhållanden.  

2  §   Grunderna för uppsägning

Arbetsgivare får inte säga upp arbetstagares arbetsavtal utan i arbetsavtalslagens 7:1–2 § angivna sakliga och vägande grunder. 

3  §   Uppsägningstider

De uppsägningstider som arbetsgivaren bör iaktta är följande: 

De uppsägningstider som arbetstagaren bör iaktta är följande: 

Beräknande av bestämd tid 
Om beräknandet av bestämd tid finns varken specialstadganden i den arbetsrättsliga lagstiftningen eller bestämmelser i kollektivavtalen. De regler för beräknande av bestämd tid, som avses i lagen om beräknandet av laga tid (150/30) iakttas i praktiken vid beräkningen av uppsägningstider m.m. Vid beräkningen av tidsfrister som ingår i uppsägningsskyddsavtalet följs, om inte annat avtalats, följande regler: 

1.  Är tid bestämd i visst antal dagar efter angiven dag, räknas inte den dag då åtgärden vidtagits. 

2.  Tid som är bestämd i veckor, månader eller år efter angiven dag, slutar den dag i den avsedda veckan eller månaden, som till benämning eller ordningsnummer motsvarar sagda dag. Finns ej motsvarande dag i den månad under vilken laga tid skulle sluta så bör sista dagen i samma månad räknas som den bestämda tidens slutdag. 

Även om utsatt dag eller sista dagen av en frist vid uppsägning skulle infalla på helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller söckenlördag, är nämnda dag det oaktat anställningsförhållandets slutdag. 

Uppsägningstidens utgång och tidsbestämt arbetsavtal
 I de fall då arbetstagares arbetsavtal har uppsagts på grund av ekonomisk orsak eller produktionsorsak och där arbete fortfarande finns att erbjuda efter att uppsägningstiden utgått, kan med arbetstagaren ingås ett tidsbestämt arbetsavtal för utförande av det resterande arbetet. 

4  §   Underlåtelse att iaktta uppsägningstiden

Arbetsgivare som sagt upp ett arbetsavtal utan att iaktta uppsägningstiden är skyldig att erlägga full lön åt arbetstagaren för uppsägningstiden.

Arbetstagare som underlåtit att iaktta uppsägningstid är skyldig att åt arbetsgivaren erlägga ett belopp i ett för allt, som motsvarar lönen för uppsägningstiden. Arbetsgivaren får innehålla detta belopp från den slutlikvid som erläggs åt arbetstagaren, med iakttagande av de begränsningar i arbetsgivarens kvittningsrätt varom stadgas i arbetsavtalslagens 2:17. 

Om underlåtenheten att iaktta uppsägningstiden gäller endast en del av uppsägningstiden, omfattar ersättningsskyldigheten en motsvarande del av lönen för uppsägningstiden.  

5  §   Anmälan om uppsägning

Meddelande om uppsägning av arbetsavtal skall tillställas arbetsgivaren eller dennes företrädare eller arbetstagaren personligen. Är detta inte möjligt, får meddelandet sändas per brev eller i elektronisk form. Ett dylikt meddelande anses ha kommit till mottagarens kännedom den sjunde dagen efter det att meddelandet lämnats. 

Om arbetstagaren är på semester enligt lag eller avtal eller om arbetstagaren har en minst två veckor lång friperiod på grund av utjämning av arbetstiden, anses dock sådan uppsägning, som grundar sig på meddelande som sänts per post eller i elektronisk form, ha blivit verkställd tidigast den första vardagen efter semestern eller den lediga perioden. 

6  §   Meddelande om uppsägningsgrunder

Arbetsgivaren skall på begäran av arbetstagaren utan dröjsmål skriftligen meddela denne tidpunkten för arbetsavtalets upphörande samt de grunder för uppsägningen, som är i hans kännedom och på vilka arbetsavtalet upphävts.

II      UPPSÄGNING AV ORSAK SOM ÄR BEROENDE AV ARBETSTAGAREN

7  §    Tillämpningsområde

Utöver det som ovan sagts iakttas vid uppsägning, som sker av orsak som är beroende av arbetstagaren, bestämmelserna i detta kapitel. 

8  §   Meddelande om uppsägning

Uppsägning skall verkställas inom skälig tid efter det att grunden för uppsägning kommit till arbetsgivarens kännedom. 

9  §   Hörande av arbetstagare

Innan uppsägning verkställs skall arbetsgivaren bereda arbetstagaren tillfälle att bli hörd beträffande grunden för uppsägningen. Arbetstagaren har rätt att härvid anlita biträde. 

10  §   Domstolsbehandling

Om man inte i en uppsägningstvist lyckas nå enighet kan arbetsgivar- eller arbetstagarförbundet föra ärendet till arbetsdomstolen för avgörande. I enlighet med lagen om arbetsdomstolen (646/74) 15 § ska stämningsansökan tillställas arbetsdomstolen inom två år från det att ett anställningsförhållande har upphört. 

11  §   Skiljemannaförfarande

Meningsskiljaktighet som gäller uppsägning av arbetsavtal kan i den ordning som avses i 11 § lagen om arbetsdomstolen (646/74) överlämnas till skiljemän för avgörande. 

12  §   Ersättning för ogrundat upphävande av arbetsavtal

Arbetsgivare som sagt upp arbetstagare i strid mot bestämmelserna i § 2 i detta avtal är skyldig att till arbetstagaren betala ersättning för ogrundad uppsägning. 

13  §   Ersättningens belopp

I ersättning betalas minst tre och högst 24 månaders lön. 

När ersättningens storlek fastställs beaktas hur länge perioden utan arbete beräknas fortgå och det inkomstbortfall arbetstagaren åsamkas, hur länge hans anställningsförhållande fortgått, arbetstagarens ålder och hans möjligheter att erhålla annat arbete som motsvarar hans yrke eller utbildning, arbetsgivarens
förfarande i samband med upphävningen av arbetsavtalet, den anledning arbetstagaren själv gett till upphävningen, arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i allmänhet samt övriga härmed jämförbara omständigheter. 

Från ersättningen avdras den del av det till arbetstagaren utbetalda arbetslöshetsdagpenningsbelopp som avses i arbetsavtalslagens 12:3 §. 

Arbetsgivaren kan inte dömas till i denna paragraf avsedd ersättning utöver eller i stället för det skadestånd som avses i arbetsavtalslagens 12:2 §. 

III     PERMITTERING 

14  §   Permittering

Vid permittering av arbetare skall en minst 14 dagar lång tid för meddelande iakttas och permittering kan ske för en viss tid eller tills vidare. 

Arbetsgivare och arbetstagare kan under pågående anställningsförhållandet avtala om tidpunkten för meddelande om permittering och om förfaringssättet vid permitteringens verkställande i de fall då det är fråga om i arbetsavtalslagens 5:2.2 § avsedd tidsbunden permittering. 

Om permittering skett tills vidare, bör arbetsgivaren meddela om återupptagande av arbetet minst en vecka på förhand, ifall man inte kommit överens om annat. 

Permittering förhindrar inte arbetstagare att under tiden för permitteringen ta annat arbete. Om bibehållande av bostadsförmån stadgas i arbetsavtalslagens 13:5 §. 

15  §    Förhandsutredning

Arbetsgivaren bör på basis av till buds stående uppgifter ge arbetstagaren förhandsinformation om grunderna för permitteringen samt om dess beräknade omfattning, det sätt på vilket den genomförs, begynnelsetidpunkten och permitteringens längd. Om permitteringen gäller flera arbetstagare kan informationen lämnas till förtroendemannen eller till arbetstagarna gemensamt. Informationen skall ges utan dröjsmål efter det att arbetsgivaren varseblivit behovet av permittering. Sedan informationen givits och innan meddelande om permittering lämnas skall arbetsgivaren för arbetstagarna eller förtroendemannen ge tillfälle att bli hörda om informationen. 

Förhandsinformation behöver inte ges, om arbetsgivaren med stöd av någon annan lag än arbetsavtalslagen, ett avtal eller någon annan bestämmelse som arbetsgivaren är bunden av skall ge motsvarande information eller förhandla om permittering med arbetstagarna eller deras representant.

16  §    Permitteringsmeddelande

Arbetsgivaren skall ge arbetstagaren meddelande om permittering personligen. Om meddelandet inte kan lämnas personligen kan det sändas per brev eller i elektronisk form med iakttagande av ovan i § 16, moment 1–-2 avsedda tidsfrist. 

I meddelandet skall nämnas orsaken till permitteringen, dess begynnelsedag och längd eller dess beräknade längd. 

Arbetsgivaren skall på arbetstagarens begäran ge skriftligt intyg över permitteringen av vilket skall framgå åtminstone permitteringens orsak, begynnelsedatum samt dess längd eller beräknade längd. 

Den skyldighet att ge meddelande om permittering som åsyftas ovan i 14 § 1– 2 stycket föreligger dock inte i sådana fall då arbetsgivaren inte av annan orsak än på grund av permitteringen har skyldighet att erlägga lön för hela permitteringstiden eller då arbetshindret beror på omständigheter som avses i 2:12.2 i arbetsavtalslagen. 

Avvikelser i permitteringsmeddelandets tidsfrister 
I de fall som avses i arbetsavtalslagens 2:12.2 § bestäms arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet enligt lagen. Härvid är arbetsgivaren inte skyldig att ge särskilt permitteringsmeddelande när lönebetalningen upphör. 

I avtalet ingår vidare ett omnämnande om att permitteringsmeddelande inte behövs i de fall där arbetsgivaren på grund av ”annan frånvaro icke har skyldighet att erlägga lön som hänför sig till hela permitteringstiden”. I regeringspropositionen som gäller arbetsavtalslagen nämns som exempel på dylik frånvaro föräldraledighet, studieledighet och avtjänande av värnplikt. Å andra sidan finns det inget hinder för meddelande om permittering även i dessa fall. Om arbetstagaren under permitteringstiden meddelar att han kommer tillbaka till arbetet tidigare än beräknat, redan innan permitteringen upphört, är arbetsgivaren skyldig att till arbetstagaren meddela om permitteringen. 

Arbetsgivarens ersättningsskyldighet i vissa exceptionella situationer 
Enligt avtalet kan permittering ske antingen på tills vidare basis eller för en viss bestämd tid under vilken anställningsförhållandet i övrigt består. 

Mär permittering skett på tills vidare basis har ingen maximitid fastställs för dess längd. Under pågående permittering har arbetstagaren rätt att utan uppsägningstid säga upp arbetsavtalet oberoende av dess längd. Ifall tidpunkten för permitteringens upphörande är i arbetstagarens kännedom, gäller inte denna rätt under de sista sju dagarna som föregår permitteringens upphörande. 

Om arbetsgivaren säger upp en permitterad arbetstagares arbetsavtal så, att det upphör att gälla medan permitteringen varar, har arbetstagaren rätt till sin lön för uppsägningstiden. Arbetsgivaren får från lönen för uppsägningstiden dra av 14 dagars lön om arbetstagaren permitterats skett med iakttagande av mer än 14 dagars lag- eller avtalsenlig tid för meddelande om permittering. Ersättningen betalas per lönebetalningsperiod om man inte kommit överens om annat. 

Om en arbetstagare säger upp sitt arbetsavtal sedan permitteringen utan avbrott har varat minst 200 dagar, har arbetstagaren rätt att i ersättning få sin lön för uppsägningstid så som avtalats i föregående stycke. Om inte annat avtalats, betalas ersättningen på respektive arbetsgivares första reguljära lönebetalningsdag som infaller efter arbetsavtalets upphörande. 

I sådana fall, där en arbetstagare som på grund av minskning i arbetet blivit uppsagd och på dylik grund permitteras under uppsägningstiden, bestäms arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet enligt samma principer. 

Förutsättningen för erhållande av avgångsbidrag anses i dylika fall börja den dag anställningsförhållandet upphör.

Exceptionella permitteringssituationer 

1.    Annullering av permittering 
Om arbetsgivaren under pågående permitteringsvarseltid får ett nytt arbetsuppdrag som han kan erbjuda arbetstagare, kan meddelande ges om annullering av permitteringen innan permitteringen börjar. I dylika fall förlorar permitteringsmeddelandet sin betydelse och senare verkställda permitteringar bör grunda sig på nya permitteringsmeddelanden. 

2.    Framskjutande av permittering 
Arbete som yppar sig under pågående permitteringsvarseltid kan dock till sin natur vara tillfälligt. Härvid är det inte möjligt att återkalla permitteringen helt utan permitteringens begynnelsetidpunkt kan framskjutas till en senare tidpunkt. Permittering kan flyttas på detta sätt endast en gång utan att ge nytt permitteringsmeddelande och högst för den tid som det arbete som yppade sig under permitteringsvarseltiden räcker. 

3.    Avbrytande av permittering 
Arbetsgivaren kan erhålla tillfälligt arbete efter det att permitteringen redan börjat. Avbrytande av permittering, ifall permitteringen avses fortgå omedelbart efter utförandet av arbetet utan att ett nytt permitteringsmeddelande ges, bör grunda sig på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det är skäl att träffa ett dylikt avtal innan arbetet inleds. Det är skäl att samtidigt ta reda på hur länge det tillfälliga arbetet beräknas räcka. 

Det ovan framförda gäller endast relationen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren vilket innebär att man inte tagit ställning till stadgandena som gäller arbetslöshetsskyddet. 

Permittering och förkortad arbetstid 

Bestämmelserna om permitteringsförfarande gäller såväl egentlig permittering (utförandet av arbete avbryts helt) som s.k. kollektiv övergång till förkortad arbetstid. Detta innebär att avtalets bestämmelser om förhandsmeddelande och permitteringsvarseltid också iakttas när man övergår till förkortad arbetsvecka, ifall man inte kommit överens om annat. 

I de flesta kollektivavtal finns bestämmelser som reglerar ändringar i arbetstidsschemat. I dylika fall är det i allmänhet fråga om arbetstidsarrangemang inom ramen för den arbetstid som tillämpas inom branschen eller i företaget och kan således inte jämföras med övergång till förkortad arbetstid. 

Ifall kollektivavtalet innehåller bestämmelser om anmälningsförfarande som bör iakttas vid övergång till förkortad arbetstid, åsidosätter denna avtalsklausul bestämmelserna i avtalet mellan centralorganisationerna. 

Meddelande om återupptagande av arbetet 

Om permittering har skett på tills vidare basis bör arbetsgivaren meddela permitterad arbetstagare om återupptagande av arbetet senast en vecka tidigare, om inte annat avtalats. Arbetstagaren har då rätt att säga upp ett arbetsavtal som han eller hon ingått med en annan arbetsgivare under permitteringstiden oberoende av dess längd med iakttagande av en uppsägningstid på fem dagar. I bestämmelsen avsett meddelande behöver inte lämnas när arbetstagare har permitterats för viss tid.

Annat arbete under permitteringstiden 

Enligt avtalet utgör permittering inget hinder för att arbetstagare åtar sig annat arbete för permitteringstiden. 

Om arbetstagare för permitteringstiden tagit annat arbete efter givet permitteringsmeddelande men innan han fått meddelande om annullering eller framskjutande av permitteringen är arbetstagaren inte skyldig att ersätta arbetsgivaren den skada som arbetsgivaren eventuellt lidit till följd av detta. I dylika fall är arbetstagaren skyldig att återvända till arbetet så fort som möjligt. 

Bostad under permitteringstiden 

Enligt avtalet iakttas beträffande bibehållande av bostadsförmån under pågående permitteringstid stadgandena i arbetsavtalslagens 13:5 §. Enligt detta stadgande fortbestår arbetstagares rätt till bostad, som han i form av löneförmån förfogar över, även den tid han av godtagbar orsak, såsom permittering inte utför arbete. Arbetsgivaren har dock rätt att av arbetstagaren inkassera vederlag för bostadens utnyttjande tidigast från början av den andra kalendermånaden efter det att skyldigheten att betala lön har upphört. Vederlaget får per kvadratmeter högst motsvara det belopp som med stöd av lagen om bostadsbidrag (408/1975) har fastställts som skälig maximal boendeutgift per kvadratmeter på orten. Arbetstagaren skall underrättas om att vederlag uppbärs senast en månad innan betalningsskyldigheten börjar.  

IV     DIVERSE BESTÄMMELSER 

17 §   Turordning vid nedskärning av arbetskraft

Vid uppsägning och permittering som sker av annan än av arbetstagare föranledd orsak bör så vitt möjligt den regeln följas att för företagets verksamhet viktiga yrkesarbetare, krigsinvalider och arbetstagare, som i samma arbetsgivares tjänst delvis förlorat sin arbetsförmåga, sägs sist upp samt att man utöver denna regel även fäster avseende vid anställningsförhållandets längd samt omfattningen av arbetstagarens försörjningsplikt. 

I tvister som gäller turordningen vid reducering av arbetskraften iakttas den i 10§ avsedda tiden för väckande av talan.

18 §   Meddelande om uppsägning eller permittering till förtroendeman och arbetskraftsmyndighet

Om det är fråga om reducering eller permittering av arbetskraften på grund av ekonomiska eller med produktionen sammanhängande orsaker, skall vederbörande förtroendeman underrättas om detta. Om åtgärden gäller minst tio arbetare, skall även arbetskraftsmyndigheterna underrättas utom i det fall att arbetsgivaren med stöd av någon annan lag har motsvarande skyldighet. 

19 §   Återanställning

Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda arbete till tidigare arbetstagare som han på ekonomiska eller produktionsorsaker, eller i samband med saneringsförfarande sagt upp och som fortfarande via arbetskraftsbyrån söker arbete, ifall nämnda arbetsgivare inom 4 månader efter det att arbetstagarens anställningsförhållande upphört, behöver arbetskraft till samma eller likartade uppgifter som den uppsagda arbetstagaren hade utfört. I arbetsförhållanden som fortgått över 12 år är återanställningstiden sex månader. 

20 §   Påföljdssystem

Utöver det som i avtalets 13 § 4 stycke avtalats, kan arbetsgivaren inte heller utöver de i avtalet avsedda ersättningarna enligt kollektivavtalslagens 7 § dömas att betala plikt för den del som det är fråga om brott mot de facto samma, fastän kollektivavtalsbaserade skyldigheter, för vilket avtalsenlig ersättning redan fastställts. 

Underlåtelse att iaktta förfaringsbestämmelserna ger inte anledning till de i kollektivavtalslagen avsedda pliktpåföljderna. Underlåtelse av iakttagande av bestämmelserna tas i beaktande vid bestämmandet av den ersättningssumma som utdöms för ogrundad uppsägning av arbetsavtal. 

I övrigt iakttas vedertagen praxis för sanktionssystemets del.  

21 §   Ikraftträdande

Detta avtal träder i kraft 1.6.2001 och är i kraft tills vidare med sex månaders uppsägningstid. 

Avtalet har förhandlats fram av en arbetsgrupp, där FFC representerades av ansvariga juristen Kirsti Palanko-Laaka och ansvarige juristen Jorma Rusanen samt där TT representerades av vicehäradshövdingarna Hannu Rautiainen och Ismo Äijö.   

Helsingfors den 10 maj 2001 

INDUSTRINS OCH ARBETSGIVARNAS CENTRALFÖRBUND TT
Johannes Koroma         Seppo Riski         Lasse Laatunen 

FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC
Lauri Ihalainen               Kirsti Palanko-Laaka

Bilaga 12: Objekt som avses på nivå III A I 24§ i kollektivavtalet

1.  UNIVERSITETSSJUKHUS (Omfattande jour dygnet runt) 

Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus

• Haartmanska sjukhuset, Hyvinge sjukhus, Jorvs sjukhus, Pejas sjukhus, Aurorasjukhuset, Lojo sjukhus, Borgå sjukhus och Tölö sjukhus

Åbo universitetscentralsjukhus, Åbo

• Kirurgiska sjukhuset

Uleåborgs universitetscentralsjukhus, Uleåborg

Tammerfors universitetscentralsjukhus, Tammerfors

• Pitkäniemi sjukhus

Kuopio universitets centralsjukhus, Kuopio 

2.  CENTRALSJUKHUS (Omfattande jour) 

Päijät-Häme centralsjukhus, Lahtis

Satakunta centralsjukhus, Björneborg

Lapplands centralsjukhus, Rovaniemi

Seinäjoki centralsjukhus, Seinäjoki

Mellersta Finlands sjukhus Nova, Jyväskylä

Norra Karelens centralsjukhus, Joensuu 

3.  CENTRALSJUKHUS (Samjour dygnet runt inom primärvården och den specialiserade sjukvården) 

Kymmenedalens centralsjukhus, Kotka

Södra Karelens centralsjukhus, Villmanstrand

Egentliga   Tavastlands centralsjukhus, Tavastehus

Vasa centralsjukhus, Vasa

Mellersta Österbottens centralsjukhus, Karleby

S:t Michels centralsjukhus, S:t Michel

Nyslotts centralsjukhus, Nyslott

Kajanalands centralsjukhus, Kajana

Länsi-Pohja centralsjukhus, Kemi